En nybliven 23-åring
Oj, det var visst ett tag sen jag bloggade senast. Jag vet inte riktigt varför det blivit så. Har bara inte haft lust att skriva om nåt. Nu är jag då 23 år sedan ett dygn tillbaka. Gammal och grå med andra ord. Nä, det är väl inte så gammalt egentligen. Men jag blir ändå stressad av att tiden går så fort. Fyllde jag inte 22 nyss liksom?
Jag hade faktiskt en bra födelsedag. Mina föräldrar överraskade mig och kom hit på morgonen med presenter och krans och blommor och allt. Jag fick en dammsugare och en mikrovågsugn. Två (vuxen)saker jag verkligen behövde och hade önskat mig. Dessutom fick jag lite småprylar och pengar till träningskort. Nu jävlar ska jag börja träna och bli värsta fit. Eller ja, vi kanske inte ska överdriva men lite kondition vore kanske bra att ha ändå.
Jag är rätt bakis faktiskt, det blir lätt så när man börjar dricka från kl 15 och sen fortsätter resten av dagen med det. I min familj har vi en tradition av att dricka likör till tårtan (vilket är en asbra kombination men lite lömsk) och sen drack jag drinkar på Lokal i Göteborg med Li på kvällen. Det var mysigt men nu mår jag som jag förtjänar.
Jag har verkligen söndagsångest idag. Fan, jag hatar söndagar och bakfyllan förstärker väl bara den känslan. Jag har ångest över en fotouppgift jag har till imorgon också. Det är nog framförallt därför jag har söndagsångest faktiskt. Det jag gjort hittills blir inte bra och jag måste ha det fixat till imorgon. Det är en uppgift jag inte kan göra just nu så den måste jag göra i morgon bitti eller förmiddag och det gör mig nervös. Tänk om jag inte hinner göra det och tänk om det inte blir bra? Vad händer då? Kommer jag dö? Nä, nu får jag tala förstånd till mig själv * talar förstånd till mig själv* Du kommer inte blir halshuggen om du misslyckas med en skoluppgift! Läraren kommer inte mörda dig! Om du bara gör så gott du kan så räcker det!
Hoppas att ingen tycker att jag verkar helt störd som måste säga sånt här till mig själv. Men lite störd är jag nog. Det värsta är att del av mig (visserligen en väldigt irrationell del) tror att jag kommer bli halshuggen om jag misslyckas eller inte gör en uppgift som förväntas av mig. Då spelar det ingen roll om jag tänker logiskt för det är bara en känsla jag har som är jävligt svår att ta bort.
Jag hade faktiskt en bra födelsedag. Mina föräldrar överraskade mig och kom hit på morgonen med presenter och krans och blommor och allt. Jag fick en dammsugare och en mikrovågsugn. Två (vuxen)saker jag verkligen behövde och hade önskat mig. Dessutom fick jag lite småprylar och pengar till träningskort. Nu jävlar ska jag börja träna och bli värsta fit. Eller ja, vi kanske inte ska överdriva men lite kondition vore kanske bra att ha ändå.
Jag är rätt bakis faktiskt, det blir lätt så när man börjar dricka från kl 15 och sen fortsätter resten av dagen med det. I min familj har vi en tradition av att dricka likör till tårtan (vilket är en asbra kombination men lite lömsk) och sen drack jag drinkar på Lokal i Göteborg med Li på kvällen. Det var mysigt men nu mår jag som jag förtjänar.
Jag har verkligen söndagsångest idag. Fan, jag hatar söndagar och bakfyllan förstärker väl bara den känslan. Jag har ångest över en fotouppgift jag har till imorgon också. Det är nog framförallt därför jag har söndagsångest faktiskt. Det jag gjort hittills blir inte bra och jag måste ha det fixat till imorgon. Det är en uppgift jag inte kan göra just nu så den måste jag göra i morgon bitti eller förmiddag och det gör mig nervös. Tänk om jag inte hinner göra det och tänk om det inte blir bra? Vad händer då? Kommer jag dö? Nä, nu får jag tala förstånd till mig själv * talar förstånd till mig själv* Du kommer inte blir halshuggen om du misslyckas med en skoluppgift! Läraren kommer inte mörda dig! Om du bara gör så gott du kan så räcker det!
Hoppas att ingen tycker att jag verkar helt störd som måste säga sånt här till mig själv. Men lite störd är jag nog. Det värsta är att del av mig (visserligen en väldigt irrationell del) tror att jag kommer bli halshuggen om jag misslyckas eller inte gör en uppgift som förväntas av mig. Då spelar det ingen roll om jag tänker logiskt för det är bara en känsla jag har som är jävligt svår att ta bort.
Kommentarer
Postat av: Diana
Grattisgrattis en dag i efterskott, haha! ;D
Postat av: Alina
Godagens! Kikar in* :)
Trackback
