Hemmadag inomhus

Ack, allt detta regnande! Ska det aldrig sluta? Det går ju knappt att gå ut. Visserligen så tyckte jag det var skönt när det blev omslag från den stekheta värmen. Men nu har regnandet varat så länge att jag vill ha omväxling från det också.

Jag har haft en riktig hemmadag idag. Jag har haft tvättid och städat lägenheten och gjort sådana där tråkiga saker. Och så har jag pausat med Greek däremellan. Tv-maraton gör mig alltid lite seg i skallen vilket får mig att vilja gå ut i friska luften. Men det ösregnar ute så det får nog bli en annan dag istället. Dessutom har jag tänkt på att jag verkligen skulle behöva börja träna. Jag har haft gym-kort tidigare men nyttjade det inte särskilt mycket. Nu i höst när jag ska börja läsa det jag också vill jobba med i framtiden kommer jag behöva mycket energi. Och man får ju energi av att röra på sig. Så det blir nog till att förnya det där medlemskapet. Synd bara att det är så dyrt. Tja, jag fyller ju år ganska snart. Jag kan önska mig pengar till ett årskort. Så får det bli. Det är bra att fylla år i början av en skoltermin för då kan man önska sig en massa saker som man behöver vid den tiden. Däremot vet jag inte om jag tycker det känns så kul att fylla 23. Det känns som väldigt mycket. Okej, jag vet att det är fånigt att ha åldersnoja vid 23 års ålder. Det är bara det att det är läskigt att tiden går så fort nuförtiden. För några år sen segade sig tiden fram. Nu känns det som att jag har födelsedag jämt. Dessutom får jag åldersnoja av att tänka på vad jag gör av mitt liv. Allt går så fort och vi kanske bara lever en gång och vad ägnar jag mitt liv åt? Jo, verklighetsflykt för det mesta. Men verkligheten är oftast så jäkla tråkig och då är det härligt att kunna fly in i en fantasivärld. Jag hoppas verkligen att utbildningen ska få mig att vakna till lite. Jag har inte haft någon ordentlig utmaning på riktigt länge och det har gjort mig slapp och dum. Men det ska bli ändring på det nu snart. Eller nåt.

Jo just det. Det ordnade sig med praktikplats i höst. Det var helt onödigt av mig att oroa mig. Som vanligt. Eh, *harklar mig* Well, well.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0