tvtillfrukost

Jag har lyckats få ner ett Lost avsnitt trots hastigheten på mitt internet. Wetwew, vad jag är glad!!!!!! Lost är förmodligen det enda program jag kan få ner för tillfället eftersom det är poulärt att ladda ner och ja ni vet. Jag vill inte skriva om hur själva nedladdningen går till, men ändå. Yay för att Lost är så populärt och att jag har ett helt nytt avsnitt att titta på imorgon (vill dra ut lite på lyckan). Nu är jag så inne i min bok att jag inte vill göra nåt annat än att läsa.

Vi hörs imorgon! Om inte mitt internet krånglar för det gör det ibland men det får  vi hoppas att det inte gör.  Buh-bye! (det där var en referens till ett avsnitt av Wonderfalls men jag vet inte om det var så tydligt)

Det är verkligen vår i Belgrad, ännu en dag med 18 grader och solsken. Man ska inte klaga. Jag tillbringade lite tid i en park idag och buskarna börjar snabbt bli gröna och forsytierna blommar för fullt.

Idag har vi varit på middag/besök hos en familj vi känner, det var rätt trevligt även om maten faktiskt inte var så god. Jag har pratat mycket serbiska och det är bra så att jag inte bara stannar inne och läser böcker på svenska samt skriver saker på internet. Tanken är ju att mina serbiska-kunskaper ska förbättras. Och så har jag gått på stan och tänkt att jag vill ha ALLT. I Sverige brukar jag inte alls vara köpgalen men det blir jag av någon anledning här. Det kanske är för att jag inte har så mycket annat att göra här för tillfället.

Jag vet att jag är tjatig om mina internetproblem här i Serbien men jag är lite besatt av det och kan inte sluta tänka på det. Det är klart att det här landet har haft helt andra förutsättningar än Sverige att man inte kan förvänta sig samma standard som där. Men ändå, det är irriterande. Det är obekvämt att sitta på golvet och blogga. Jag skriver fel hela tiden. Just i denna sekund fick jag en insikt, hmm ganska mycket i det här landet är i nuläget olöst, som Kosovofrågan och själv kan jag med att gnälla över att mina internetmöjligeter är rätt dåliga.  Ilandsproblem så det stinker om det. Gud, jag blir alltid sådan här när jag är utomlands, kan typ  inte tänka på något annat än hur fantastiskt Sverige är.  Det är väl en annan form av hemlängtan antar jag även om jag inte direkt längtar hem.

Om cirka två veckor ska jag kunna få ett stadigt internet och det snabbaste som finns är 5 mb/s, vilket är helt okej. Problemet är bara att det inte går att få det obegränsat, jag har bara ett visst antal MB per månad och sen stänger de av det. Ganska värdelöst, det kommer väl ta fem minter innan jag går över gränsen. Men går man bara och betalar direkt så sätter de på det igen, det är alltså inte uppdelat på vanliga månader. Det finns ett alternativ som är obegränsat bredband men då är hastigheten betydligt lägre. Jag vet inte vilket som är bästa alternativet men jag får väl pröva det första och se om jag inte behöver springa och betala hela tiden.

Jag skulle gärna skriva mer men jag får ont i ryggen av det så jag måste sluta. 

Det är lite pinsamt att erkänna men jag kan inte låta bli att gilla Mariah Careys musik. Egentligen är hon en väldigt störande person men hon är lite som Carola. Man kan inte låta bli att fascineras av henne trots att musiken är rätt banal. Här är hennes senaste video, en ganska fånig sådan och hon har som vanligt fula kläder på sig. Låten är helt okej men knappast en stark första singel.

Vad har ni för åsikter om Mariah?

Jag har:

• Varit hos polisen för att registrera mig. Kan inte riktigt förklara hur det fungerar men byråkratin i det här landet är en katastrof!
• Varit på bio och sett Juno. Väldigt bra film. Pappa och jag var de enda personerna i en enormt stor biosalong.
• Ätit serbisk husmanskost. Idag surkålskåldolmar. Mums fillibabba!!!!
• Varit på flera kaféer och fikat.
• Fönstershoppat och noterat att allt blivit dyrare.
• Tagit kort på Belgrad, men jag har inte lyckats publicera dem på bloggen än, tror det beror på det långsamma internetet. Jag har försökt men de vill inte ladda upp, liksom.
• Förbannat de dåliga internetmöjligheterna i det här landet. Har vid tre tillfällen varit på samma internetställe för att försöka få någon ordning i på hur det funkar. Det verkar som att det inte har byggt ut bredbandsnäten på samma sätt som i Sverige. Jag måste lära mig hur man lever utan mycket tv-serier. Hjälp, hur ska det gå!
• Bråkat med min pappa. Men det har funkat bättre idag faktiskt.
• Läst I en klass för sig av Curtis Sittenfeld. Väldigt bra bok som rekommenderas!

För några timmar sen när jag var ute på internet funkade bara tv-land och inget annat. Skumt. Nu kan jag som tur var blogga igen. Att jag bråkar med min pappa hör inte till ovanligheterna, tyvärr. Vi har alltid haft en sådan relation men han har andra fördelar, ställer alltid upp för mig och så. Dessutom åker han hem om några dagar och då kommer jag säkert sakna honom, haha. Så länge han är här, blir det lite som semester. Sedan måste jag ta itu med min tillvaro och ordna nåt att göra om dagarna. Men det tar vi då.

Det verkar dock som att jag inte kan få något snabbt internet i det här landet. Det verkar inte finnas snabbare internet än några MB per sekund. Störande, jag som tänkt börja ladda ner hur mycket som helst. Hade sett fram emot det. Jag måste erkänna att jag blev mer än lovligt ledsen över detta besked . Hur ska jag klara mig utan tv, liksom. Det är ju min livlina, när allt annat känns jobbigt finns det i alla fall något bra program att se på. Det låter tragiskt, jag vet men när jag inte vet hur det kommer bli i övrigt här i Belgrad kändes det extra viktigt med ordentligt internet. För då vet jag liksom att jag klarar mig. Men jag ska inte ta ut allt i förskott, det är möjligt att det går att ordna. Men det kanske helt enkelt är så att Serbien inte byggt ut bredbandsnäten (eller hur det nu funkar) på samma sätt som Sverige.?Jag känner mig lite dum som tog för givet att det skulle gå att ordna snabbt internet. Jag som aldrig tar något för givet annars.

Ja ja, allt blir säkert bra i slutändan. Det är en viss omställning att ha rest också, det är alltid så mycket nya intryck på en gång att man blir väldigt trött. Och lättirriterad. Det gäller både min pappa och mig.

Det här är ingen stadig internetuppkoppling. Huset mittemot har trådlöst bredband som går att komma åt i ett hörn (!).  Jag sitter på golvet, inte allt för bekvämt. Vi pratade med ett bredbandsbolag idag men de sa att det dröjer minst 15 dagar innan jag kan få internet till lägenheten. 15 dagar!, hur ska jag överleva den tiden!!!!! Det här internetet är långsamt så jag kan knappast ladda ner tv. Våran tv här i lägenheten visar dessutom en dålig bild. Huuuuäh, jag måste ha tv ju.

Jag borde inte klaga egentligen, vädret här i Belgrad är toppen. 18 grader och sol! Det är bara det att min pappa går mig minst sagt på nerverna och vi bråkar typ hela tiden. Därav rubriken Arbiggan.... Jag blir arg för minsta lilla, vet inte riktigt vad det är med mig. Men pappa påverkar alltid mig i den riktningen. Det är ju fritt fram att svära på svenska här också, hehe. Har använt rätt grova svärord ute på gatan.

Det har blivit dyrare här i Serbien så tyvärr blir det svårare för mig att leva billigt. Tanken är ju att jag ska klara mig utan någon inkomst. Får se hur det går med det. Tur att jag har en del pengar undanlagda och att min föräldrar är rätt generösa. Ja, ja, allt blir säkert bra. Bara jag får mer pålitiligt internet kommer allt vara frid och fröjd.

Okej, då är jag snart redo att lägga ner datorn och ge mig av till flygplatsen. Jag är redigt nervös nu. Det är värsta pissvädret utanför, gillar inte att jag ska flyga i det. Jag vet inte riktigt vad jag ska skriva mer. Har nästan inga tankar i huvudet utan det är bara känslor. Vilka känslor? Jo, förväntan, nervositet, rädsla, spänning, ånger, ångest mm. Det är synd att jag inte kommer ha någon internetuppkoppling med en gång. Hoppas att det inte kommer dröja så länge innan jag kan blogga igen. Vill ju berätta för er hur det går. Min mobil är rätt enkel så mobilbloggande kommer inte på fråga. Ni får ha det jättebra, vi bör höras om några dagar igen!

Kram alla bloggläsare från Maja!

Är färdigpackad nu (äh, kan man ens säga så?), sitter här och lyssnar på Death cab for cutie (precis min musiksmak) och funderar över hur mitt liv ska bli härnäst. Jag känner mig så oförberedd på det här, jag hatar att inte ha kontroll! Har rätt mycket separationsångest över att lämna Sverige och min familj. Men det är rätt naturligt när man ska resa iväg. Då inser man helt plötsligt att vi bor i världens bästa land (fast det gör vi ju!) och varför ska man härifrån liksom? Det verkar ju osmart.

Ja ja, det blir säkert bra i slutändan även om det känns läskigt nu. Det var tydligen 21 grader i Belgrad idag(!). Imorgon ska det också vara varmt men sedan blir det omslag. Kanske lika bra, jag är inte inställd på sommarvärme än. Nu när jag packat med mig mina vinterkläder hoppas jag att de kommer till användning.

Jag har alltid tyckte att språkvetenskap är himlans intressant och det finns faktiskt en rätt lättläst svensk tidning som handlar om det. För att man inte ska få några andra tankar  av titeln heter den kort och gott Språktidningen. Den har funnits ute ett tag men jag inte kommit mig för att köpa något nummer, men nu så äntligen kollade jag upp det på internet. Jag har inte hunnit läsa så mycket än så jag vet inte hur mycket av tidningsinnehållet de lägger ut på webben. Helst vill de väl att man ska prenumerera. Jag kan ju tipsa om det för er andra här på bloggen, även om jag inte vet om ni är så språkintresserade. Fredrik Lindström skriver bland annat en artikel om hur man tidigare i svenskan inte hade något ord för familj och varför det är så.

Jag mumsar på en chokladtryffel som mamma gjort som present till min snälla granne i Belgrad (det är mkt grannkontakt i mitt liv). Mmm, det är helt underbart gott! Ska snart packa ner grejerna (min packtaktik är att först gå igenom allt så att jag inte missat nåt), men ville blogga lite om choklad först. Choklad är gott. Så var det sagt.

Sitter och väntar på min pappa. Jag ringde för mer än en timme sen och han sa att han skulle komma "strax". Hmm, jo jag märker det. Jag är inte orolig eller så, man kan inte lita på honom när det gäller tider. Men i alla fall, det är irriterande att behöva vänta. Själv är jag sådan som alltid är sjukligt tidig till allt. Jag kan inte komma försent.

Jag gick ut på datorn trots att jag tänkt ha strängt datorförbud under dagen av rädsla att bli för distraherad från packningen.

Packningen ja, hur går det med det. Jovars, det känns som att jag glömt nåt väldigt viktigt bara. Kan dock inte komma på vad. Kläder och sånt spelar inte så stor, det är mer saker (typ viktiga papper och kort) som jag är rädd för att missa.

igår var jag rätt lugn men i dag är jag ett nervvrak, som sig bör dagen innan avresa. Vaknade med värsta paniken, typ nåt så här: " HJÄLP, JAG MÅSTE PACKA IDAG OCH TÄNK OM JAG GLÖMMER NÅT JÄTTEVIKTIGT! Okej, jag vet. Vad skulle vara så viktigt att man ska gråta över det? Inget egentligen. Det är bara det att jag alltid blir sådan när jag ska iväg och nu ska jag ändå iväg några månader så jag måste planera vad det är jag ska ha med mig. Jag oroar mig för en del praktiska saker också, att jag ska glömma göra nåt viktigt ärende. Så idag får jag inte fastna framföra datorn. Måste vara effektiv! Usch, jag vill inte. Kan inte mamma göra allt det här åt mig istället...

Edit. Jag såg precis att jag skrivit, som säg bör. Oops, jag menade så klart sig....

Hmm, rubriken är ju rätt passande eftersom jag ska återvända till Serbien i dagarna. Men jag syftar faktiskt på filmen av Pedro Almodovar. Jag hade köpt den på dvd till min mamma i födelsedagspresent och vi såg på den precis. Jag hade sett den på bio tidigare men jag mindes nästan ingenting. Så det var en trevlig filmupplevelse. Om ni inte har sett den  tidigare så kan jag rekommendera den.

Shit, bara en dag kvar i Sverige! Jag har inte börjat packa än men jag har gått igenom gamla kläder i alla fall. Har en hel del att göra imorgon. Jag funderar över om det är nåt jag måste köpa i sista sekunden. Känner mig rätt tom i huvet, kan inte komma på nåt. Förkylningen verkar inte så farlig i alla fall även om jag helt klart är förkyld. Kanske lika bra att vara förkyld innan jag flyger, annars blir jag ändå alltid förkyld på flyget. Nu kommer jag väl smitta alla andra istället, men vad ska man göra? Jag är inte direkt flygrädd men viss respekt har jag och det är klart att jag kommer bli nervös innan vi lyfter. Att flyga utan lite sedvanlig dödsångest skulle vara konstigt för mig.

Okej, imorgon kommer jag ha internet också men sedan kanske det blir mindre av den varan. Bara tillfälligt dock, snabbt bredband till lägenheten är första prioritet men det kanske kan ta några dar att fixa. Jag vet faktiskt inte, i så fall får ni hålla ut. Men ni överlever säkert några dagar utan nya blogginlägg, haha.

Jag hade lite tråkigt ooch visste inte riktigt vad jag skulle blogga om så jag googlade lite fakta om Douglas Coupland. Han är tydligen gay (enligt wikipedia i alla fall), det hade jag ingen aning om. Det är nästan aldrig några homosexuella karaktärer i hans böcker men det behöver han så klart inte skriva om bara för att han är gay. Jag älskade hans böcker för några år sedan men tröttnade efter Alla familjer är psykotiska som jag tyckte var lite överdriven. Nu när jag är väldigt inne i nya boken Jpod får jag lust att läsa de böcker som jag missat. Dessutom har jag börjat kolla upp fakta om Jpod som tv-serie. Att döma av hemsidan ser det lovande ut. Karaktärerna ser ungefär ut som jag hade föreställt mig, Douglas Coupland är en av upphovsmännen och producenterna till tv-serien vilket också bådar gott. Snygg hemsida förresten, som verkligen passar stilen i boken/tv-serien. Den kanske spoilar lite om man absolut inte vill veta nåt. Och jag gillar bakgrundsmusiken på den också. Alltför få hemsidor har musik på, vilket är synd.

Jag åker i övermorgon, ganska exakt i tid dessutom. Hjälp, vad är det jag har bestämt mig för att göra egentligen? Tänk om det blir oroligt i Serbien nu pga. Kosovos självständighet. Är jag korkad som åker dit? Enligt min bedömning är det inte så, men jag kan ändå inte låta bli att bli orolig. Jeez, vad det är läskigt att leva egentligen. Jag vill helst bara sitta inne här och läsa, titta på tv och surfa typ resten av livet. Okej kanske inte, men eskapism är väldigt trevligt. Speciellt när man står inför utmaningar  i livet. Jag tror inte riktigt att jag är redo för en utmaning än....

Måste börja packa, eller i alla fall planera kring vad jag ska ta med. Alla mina saker, och kläder är fortfarande i en enda röra efter flytten. Jag har haft en månad på mig att röja och jag börjar nu när det är två dagar kvar. Smart va? Gud, jag hatar att packa. Det har jag alltid gjort. Jag förvändlas alltid till ett nervvrak som nojar mig över allt jag potentiellt kan glömma att ta med. Ni skulle sett min packning till Roskilde 2001. Den vägde ton, minst.  Min mamma är likadan, vi skriver listor och är nervvrak tillsammans när vi ska iväg nånstans och det brukar inkludera en hel del högljudda bråk också. Oh, Well. Kanske dags att sätta igång med allt det där nu då.

Jag håller på att bli förkyld! Jag mår inte så bra just nu, så det här blir ett kort inlägg. Middagen blev rätt lyckad men nu är jag riktigt trött. Ska bara titta på Lost sen ska jag gå och lägga mig. Hoppas verkligen att det blir en lätt förkylning. Just nu känns det inte så bra. Jag hatar den där jag-har-en-förkylning-i-kroppen känslan. Godnatt alla bloggläsare! Vi ses imorgon, hoppas jag.

Jag läste igenom mitt förra inlägg precis och det lät konstigt och korthugget. Men jag har inte så mycket inspiration att skriva nåt idag (är rätt så trött efter igår). Då går det så klart bra att låta bli men det blir nästan tvångsmässigt "Måste bara blogga lite" fast jag inte har nåt att säga. Jag skulle vilja se senaste avsnittet av Lost nu egentligen men jag måste hjälpa mamma med förberedelserna inför kalaset. Det här med släktkalas förresten. När jag var yngre visste jag inget tråkigare men nu tycker jag det ska bli riktigt trevligt, trots att det bara blir en massa gamlingar och jag.

Dessutom går det inte så bra att se på Lost när solen skiner in, jag har inga ordentliga persienner i tv-rummet. Man borde inte klaga på solen, jag vet men ibland vill man bara stanna inne och då ger solen en dåligt samvete. Fast nu när jag tittar ut ser jag att det inte är så soligt förresten. Det är bara väldigt ljust, vilket är illa nog när man är en asocial tv-tjej....

Rubriken betyder godmorgon på serbokroatiska. Egentligen är det inte morgon men jag visste inte vad jag skulle skriva för rubrik. Jag hade det trevligt igår även om jag inte direkt var på partyhumör. Markovic spelade asbra som vanligt.

Det blåste igår men ingen takpanna slog mig i huvudet som tur var.

Idag är det min mamma födelsedag så jag måste hjälpa henne med förberedelser för kalaset. Jag har lovat att städa men jag fastnade visst här istället...

Min syster har ringt. Det var första gången jag pratade med henne sen hon åkte och det kändes jättebra. Hon hade förövrigt gått in på bloggen och läst mitt meddelande till henne. Haha.

Gud, jag kan inte fatta att det är på tisdag jag åker. Minst sagt overkligt. Börjar få lite kalla fötter. Börja tvivla på vad det är jag egentligen vill. Men, ja ja. Det ordnar sig nog.

Hmm, det är inlägget blev lite osammanhängande. Skitsamma.

Varför måste det vara storm när jag ska ut? Storm får det bara vara när jag ska hålla mig inne och ha tv-kväll. Och därmed basta! Ska jag vara rädd för flygande takpannor när jag går ut? Ja, bor man i gbg så gör man och jag borde vara van vid det här. Egentligen gillar jag hård vind, men när det går så där lite över gränsen blir jag ändå lite rädd.

Har startat kameran, men som alltid när jag har någon ny makapär så vågar jag knappt peta på den för att jag är rädd att den ska gå sönder. Ja, jag är lite rädd av mig som person.

Ikväll är det Markovic  på Sticky Fingers som gäller alltså.Det ska bli riktigt kul faktiskt. Det enda är att deras spelningar brukar vara lite som en enda stor reunion där gamla klasskamrater från tid och otid samlas. Gamla vänner är så klart roliga att träffa, men ovänner... inte lika kul. Inte det att jag hade några direkta fiender men vissa människor från den tiden ger mig ångest genom sin bara närvaro, för de påminner mig om den person jag var när jag gick i skolan. Och den personen vill jag inte alltid bli påmind om.  Inte det att jag förändrats jättemycket men jag kände det inte som att jag var närvarande när jag gick i gymnasiet. Jag var bara superstressad  jämt och spelade en normal person, kändes det som. Och de som känner mig från den tiden, hur tänker de egentligen om mig? Jag vet inte  ens om jag vill veta det.

Jag har börjat inse att jag nog är en slacker egentligen. Så här skriver wikipedia om vad en slacker är " En typisk slacker karaktäriseras av ett statiskt, oentusiastiskt uppträdande som manifesteras i ett uppenbart avsaknande av att "ta tag" i saker. Denna avsaknad av motivation representeras ofta av arbetslöshet eller en anställning som kräver minimal ansträngning." Okej, riktigt allt stämmer inte in på mig. Jag är bara en slacker i perioder när jag inte måste ta tag i saker. När jag gick i skolan var jag superambitiös och jag tar alltid jobb på största allvar. Men jag skulle ändå inte ha något emot att leva ett slacker-liv. Vara allmänt ointresserad på jobbet och bara göra nåt om jag absolut måste, titta på enorma mängder tv (det gör jag ju redan) och surfa resten av tiden. Det vore livet det!, hehe, eller inte. Det kanske är för att jag är så inne i Jpod just nu att jag tänker på det här.

Eller så är det för att jag har dåligt samvete för allt jag inte tar tag i så jag försöker ursäkta mitt beteende med pseudopsykologiska slacker-förklaringar. När jag tänker efter är jag inte alls någon slacker. Jag är bara i en down-period just nu när jag inte har någon lust att vara effektiv. Ja, så måste det vara.

Jag har redan skrivit om det på tv-land men jag kan skriva det här också. Boken Jpod av Douglas Coupland som jag läser just nu är redan en kanadensisk tv-serie på CBC! Wetwew!!!!!!

Hoppas att serien är lika bra som boken bara. Det finns risk att jag blir besviken men jag är ändå otroligt glad över nyheten. Serien ska kollas upp så fort jag läst ut boken. Det skulle bli lite konstigt att läsa boken samtidigt som jag ser på serien, skulle jag tro.

Måste börja med ett klagomål. Varför fungerar inte digitalkameror lika lätt som analoga, där man bara trycker på en knapp så är det klart? Nu måste jag lära mig hur man för över det på datorn och liknande. Jag har hittills kommit så långt att jag satt in batteriet och det laddar. Yay för mig som lyckats med det! Eller inte... Måste manualer vara så jäkla detaljerade, kan de inte bara ta med det allra viktigaste. Jag har aldrig haft någon digitalkamera innan så det är rätt nytt för mig allt det här. Men ja, ja, det ska säkert gå att lära sig. Annars frågar jag er här på bloggen om ni fattar nåt som inte jag fattar. Typiskt nog är den enda person i min närhet som kunnat hjälpa mig med  det här på andra sidan jordklotet just nu. (riktat till min syster: du jag har sms:at dig, svara!, Ring, maila - hör av dig bara! Du vet att det är mammas födelsedag imorgon va. Jag förväntar mig samtal! Men förmodligen läser du inte det här för du går aldrig in på min blogg, otacksamma syster! Btw, jag saknar dig!).

Jag börjar känna mig stressad över allt jag måste ordna innan jag åker. Förstår mig inte på mig själv som skjutit upp allt i sista sekund. Borde verkligen inte sitta här och blogga nu. Men jag vill liksom bara göra roliga saker nuförtiden. Allt det tråkiga vill jag bara skjuta upp i all evinnerlighet.

Jag är så trött nu att jag tror jag ska lägga mig nu snart. Jag är t o m för trött för att titta på tv (och då är det illa). Känns lite trist att gå och lägga mig när jag har mycket jag skulle vilja göra. Nämligen att lära mig hur kameran fungerar, skriva inlägg på tv-land som är värsta aktivt idag, läsa Jpd, titta på Chuck... Ja, listan kan göras lång. Men är man trött så är man. Natti natti!

Jag har en lång lista över serier jag ska börja se när jag får snabbare internet. Av en slump såg jag en promo för en ny miniserie på HBO (John Adams) och jag tror jag måste lägga till den på listan. Jag brukar inte se på miniserier för längre tv-serier brukar vara bättre, men jag gillar historiska dramaserier och de är oftast korta. Amerikansk historia är kanske inte det jag finner mest intressant men Laura Linney är med och hon brukar vara fantastiskt bra. Måste kolla upp Big Love också, har länge tänkt se den på SVT men de segade ju sig som bara den och nu kommer jag inte vara hemma när den har premiär i april. Ärligt talat SVT, är nästan 3 år efter den amerikanska premiären verkligen godtagbart? Svar nej.

Det var annars länge sedan jag såg på nåt från HBO. Six feet under älskade jag men Sopranos är lite överskattat, tycker jag. Även om det så klart är en kvalitetsserie. Carnivále är en HBO-serie folk, jag har förtroende för, säger är helt fantastiskt bra. Det finns bara 24 avsnitt då HBO valde att lägga ner den. Skulle vara väldigt bra om jag kunde låna den på dvd så slipper jag ladda ner allt. Har en ganska lång nedladdningslista vid det här laget. Hoppas verkligen att det bredband jag kan få i Belgrad är snabbt, och billigt. Jag kommer vara i nöd av det.

Förresten så är Jpod av Douglas Coupland en alldeles underbar bok, både tänkvärd och underhållande. Rekommenderas!

Gud, jag är så himla trött. Vill bara slappa och titta på Damages. Började titta lite på bruksanvisningen till kameran men kände mig rätt överväldigad. Det är säkert inget svårt men jag hatar verkligen att läsa manualer. Men det ska bli väldigt kul när (eller om!) det fungerar med kameran så jag kan börja ta bilder. Jag ser fram emot att göra den här bloggen lite mer bildrik.

Jag har mest roliga saker att se fram emot de kommande dagarna. Visserligen borde jag röja bland  alla mina gamla kläder som jag aldrig tar itu med, men det pratar vi inte om nu. Imorgon ska jag se Markovic spela på Sticky fingers, för kanske femtonde gången eller så. Men de är jävligt bra live så det gör mig inget. Det ska bli kul att träffa alla också, och säga hejdå inför resan. Kom dit, alla som har möjlighet! Gillar ni Kent är chansen stor att ni kommer gilla Markovic också. 80 kronor kostar förköp, annars 100 spänn i dörren.

Min mamma fyller år på lördag och vi ska ha kalas. Det ser jag också fram emot. Jag håller på och planera för hur jag ska uppvakta henne. Skulle gärna vilja ge henne kaffe på sängen, men hon är så sablarns morgonpigg bara. Jag  börjar bli så gammal att ge andra presenter nästan är roligare än att få dem själv. Men bara nästan.

Jag har varit extremt effektiv idag trots att jag gick upp vid elva tiden. Har äntligen köpt en digitalkamera. Det blev lite dyrare än vad jag tänkt mig men mamma ska bidra lite också, så det blir nog bra. Jag vågar dock inte ta upp den ur förpackningen än, för jag är rädd att jag inte ska fatta nånting. Logiskt tänkande, inte sant?

Jättekul att jag har fått fler besökare på sistone. Men nu känner jag att jag måste leva upp till det så att ni stannar kvar. Snart kanske jag kan bidra med lite bilder från mitt liv på bloggen i alla fall, måste lära mig hur kameran fungerar bara. Jag utlovar bilder på Belgrad så får ni se hur vacker den staden kan vara. Jag kan tänka mig att folk inte får så extremt vackra bilder om de associerar fritt till ordet Belgrad, med tanke på alla politiska problem som varit i landet osv. Det känns lite olustigt att Kosovo håller på att bli självständigt samtidigt som jag ska dit. Det får inte bli några oroligheter i landet! Det får det bara inte! Jag pratade med min kusin häromdagen som jobbar på serbiska ambassaden i Stockholm och han trodde att det kommer ordna sig, för det brukar det gör. Jag hoppas verkligen att han har rätt. Men jag är ju svensk medborgare så det är väl inte direkt jag som ska oroa mig om något händer. Jag kan alltid lämna landet. Fast ärligt talat tror jag folk är så trötta på våld där nere att det inte kommer hända igen. Man får väl hoppas på att det ändå ska gå framåt.

Tv-landare är trevliga. Haha, jag vet inte riktigt vad jag skriver just nu för jag är lite lagom full. Men det var i alla fall väldigt trevligt att träffa Anna, Magdalena och Andreas på riktigt. Det kändes ungefär som när man träffar folk i vanliga livet, men de här hade man mycket gemensamt med - nämligen tv. Men jäklar vad jag var nervös innan. Det kändes jätteläskigt att träffa internetmänniskor av någon anledning.

Jag har haft många besökare idag på bloggen. Vad kul! Hoppas att ni stannar kvar. Idag blir det inte mycket mer sagt dock. Ska snart gå och lägga mig. Gonatt!

Jag fick ett presentkort på Josefsons i julklapp som jag inte hade nyttjat än. Idag var jag där och köpte en konservöppnare (låter kanske inte så roligt men jag har letat efter en enkel sådan, dessutom var den snyggt designad och ganska dyr för att vara en konservöppnare). Sedan så köpte jag ett snyggt kit för flytande tvål och en mugg för tandborstar. Jag har haft samma rosa plastmugg i hela mitt liv så det var kanske dags att byta ut det nu till något fräschare. Gud, vad mycket snygga grejer de har där. Vill ha allt i hela affären, typ. Jag älskar att köpa snygga husgeråd (även om jag inte gör det så ofta för att jag är född snål), det gör så mycket för intrycket i en lägenhet.

Åh, jag önskar att  jag hade en lägenhet att inreda. Saknar min gamla lägenhet. Där jag bor i Belgrad ser det exakt likadant ut som det alltid har gjort. Min farmor är död men jag kan inte med att slänga ut alla hennes grejer. Bokstavligt talat så har inget hänt.  Min syster och jag har pratat om att vi vill investera i att renovera badrummet där men pappa är inte så pigg på tanken att behöva finansiera det. Det får väl bli när vi båda har en trygg ekonomi.

Ikväll ska jag träffa lite folk från tv-land på riktigt. Det är spännande och lite pirrigt att träffa folk som man på sätt och vis redan känner för man har haft såpass mycket kontakt. Men samtidigt inte alls har träffat i verkligheten. IRL som man säger på internetspråk. Så i ärlighetens namn är jag lite nervös. Till Addspirit och Makane som förmodligen läser det här, ni har väl inte glömt att det är ikväll som gäller?

Jag har en massa att fixa inför flytten men jag gör så klart ingenting. Har precis fikat med min granne som bjöd mig på semla. Mums! Nä, jag måste nog åka in till stan nu och köpa lite grejer. Dessutom måste jag hitta en födelsedagspresent till min mamma som fyller år på lördag och jag har verkligen ingen idé om vad jag ska köpa.

Jag tittade på SVT-serien klass 9A för en stund sedan. Det är intressant men samtidigt känner jag mig lite tveksam till konceptet. Man lämnar ju ut dessa ungdomar i en dokusåpa i princip där det gäller att lyckas med målet, att bli topp 3 i Sverige. Jag stör mig på berättarrösten (skådespelaren Leif Andréen) som generaliserande berättar om hur den svenska skolan de senaste åren har försämrats. Hmm, det kan inte bero på de nedskärningar som gjordes under 90-talet och som den offentliga sektorn fortfarande lider av? Lärarna orkar kanske inte med allt för många elever som är stökiga där inga speciallärare anställs om det så behövs? Visst är det hemskt att elever presterar allt sämre, men debatten om skolan blir lätt så ensidig. För att inte tala om de politiker som tror hårdare tag är lösningen på allt.

Klass 9A är ett intressant program men frågan är vad de vill säga. Vem är egentligen skyldig till att dessa elever underpresterar? Jag kan bara tala för mig själv som visserligen alltid hade lätt för mig i skolan men jag hade förmodligen inte haft det om jag inte hade haft med mig det hemifrån. Det är en väldig skillnad om man kommer från ett studievant hem där läsning uppmuntras eller om föräldrarna är analfabeter (för att hårdra det hela lite).

De gamla lärarna som fått ge plats åt "experterna" blir ju verkligen underkända i och med det här projektet. Det ska bli intressant att se om projektet med de nya lärarna lyckas, än så länge ser det riktigt mörkt ut. Att inte veta i vilket land London ligger i liksom. Herregud, då kan man inte ha lärt sig mycket i skolan.

Jag lånar en lista att fylla i om mig själv från Makanes blogg. Tog bort en del kategorier som jag inte fann så intressanta om mig själv. Om det här är intressant för någon annan vet jag inte men jag hade inget bättre för mig så...

1. När gick Du upp i morse? 09.30
2. Diamanter eller pärlor? Pärlor
3. Senaste filmen Du såg på bio? Belle epoque på filmfestivalen. Annars var det Förtrollad.
4. Vad åt Du till frukost? Två bröbitar, samt lite förmiddagsfika någon timme senare.
5. Favoritprogram på TV? Oj, det finns mycket det. Favoritserier genom tiderna är: Six feet under, Veronica Mars, Buffy the vampire slayer, Dead like mer, Firefly m fl. Av det som går på vanlig tv  just nu så är jag nyfiken på Fredrik Lindström nya program om vad en människa är.
6. Vilket är Ditt andranamn?  Hmm, vill jag avslöja det? Det är frågan. Jag har två mellannamn och det ena är Sofia. 
7. Favoritmat? Mustig östeuropeisk husmanskost. Men jag gillar det mesta.
8. Vilken mat gillar Du inte?  Jag äter som sagt det mesta, men för tillfället är jag räligt trött på pasta.
9. Favoritchips?  Sourcream and onion
10. Favoritskiva för tillfället? Rilo Kiley, Under the Blacklight
11. Vilken bil kör Du? Har inte ens körkort, så ingen.
12. Favoritmacka? Jag är inte så där jätteförtjust i mackor.
13. Vilka mänskliga karaktärsdrag kan Du inte med? Shit, jag vet inte. Men vissa människor stör jag mig gruvligt mycket på utan att egentligen veta varför. Översitteri klarar jag inte av. Besserwissrar är jobbiga, dessvärre är jag lite sån själv...
14. Favoritklädsel? Klänning, strumpbyxor och stövlar. Kofta utanpå det.
15. Drömsemestermål? Nånstans vid havet, spelar inte så stor roll var. Fast Indien skulle vara kul att besöka. Och Afrika, och Sydamerika...
16. Favoritklädmärke? Asså, jag gillar kedjorna och har inte direkt någon favorit. H&M, Indiska och åhlens kan man liksom lita på, och så är det billigt.
17. Vart vill Du dra dig tillbaka? Det har jag inte tänkt på. Ligger långt fram i tiden.
18. Var är Du född? I Göteborg
19. Favorittid på dagen? Ungefär så här dags, från 18.00-22.00
20. Favoritsport att se på? Konståkning! Samt stora evenemang, typ OS.
21.  Vad ville Du bli när du var liten? Skådespelerska, sångerska, artist, frisör. Ja, allt möjligt.
22.  Favoritdag i veckan?  Torsdag
23. Har Du syskon? Ja, en storasyster som är ett antal år äldre än mig.
24 Vilken ringsignal har du på din mobil? En stressande och ettrig signal som kom med mobilen.
25. Känsla Du känner just nu? Lite trött av att hållit på den här listan. Annars inget särskilt, jag känner mig ändå ganska glad för tillfället. Jag ser fram emot min flytt till Belgrad om en vecka.

Gah, varför måste Damages ta så lång tid att få hem! *Svär fula ord över mitt långsamma internet* Jag kommer aldrig kunna se klart den där den serien. Alltså, det är en fantastiskt bra serie som tål att väntas på. Men ärligt talat, hur långsamt får det gå! Jag skulle satsat på Chuck istället, då hade jag kanske haft ett helt nytt avsnitt att titta på nu. Jag måste säga att jag känner mig riktigt förväntansfull inför Supernatural ikväll (SVT24 22.30). Serien är rätt B-ig egentligen men det är underhållning för stunden och jag gillar det. Det blir dessutom bara bättre och bättre och nu mot slutet av s2 börjar det bli riktigt spännande. Hade egentligen tänkt sluta titta på det när jag snart åker ifrån SVT men det är frågan om jag klarar det. Blir nog till att sätta upp den på listan av alla serier jag ska ladda ner när jag får snabbare (och billigt!) internet i Belgrad (hoppas verkligen att det går att fixa ett snabbt bredband till lägenheten, men det måste gå!).

Jag har köpt lite nya pocketböcker! Kan behövas i Jugoslavien om det blir tråkigt. Där blir det svårt att köpa böcker på svenska liksom. Min pappa hade gett mig ett presentkort på 150 kr på Wettergrens så jag nyttjade det, fick fyra böcker och behövde bara betala ca 50 kronor extra. Böcker jag köpte var: Jpod av Douglas Coupland, I en klass för sig av Curtis Sittenfield, Ladies av Mara Lee och De skamlösa av Sissela Lindblom.

Jag ser verkligen fram emot att läsa Jpod, jag älskade Cuoplands böcker för ett antal år sedan. Men de senaste åren har jag inte haft så mycket läslust. Vet inte hur många böcker jag börjat på men inte läst färdigt. Alla böcker har fått bra kritik så jag hoppas verkligen att de är läsvärda.

Har fortsatt kolla på kameror men vet verkligen inte hur mycket pengar jag är beredd att lägga på det. Jag har pengar nu men i och med att jag måste hushålla med det jag har under våren, måste jag vara lite sparsam. Jag höll på att köpa en kjol jag absolut inte behövde idag, men hejdade mig i sista sekund. Det är konstigt det där, när det är lägre summor kan jag lägga pengar på allt möjligt. Det är dvd:boxar som beställs från hit och dit. Men dyrare och finare saker har jag svårare med. Jag tvekade väl i två månader innan jag lyckades bestämma mig för en lämplig dator. Men nu är jag väldigt förtjust i den jag har. Hoppas att den kommer hålla bra bara.

Klockan kanske närmar sig elva men jag känner mig rätt nyvaken. Satt och tittade på reprisen av melodifestivalen till klockan ett inatt. Jag är lite känslig och  behöver egentligen gå och lägga mig mycket tidigare.  Ville inte  sova bort hela förmiddagen, så här är jag nu - trött.  Jag hade nog överlevt utan den deltävlingen men det blir som en tvångstanke "Måste se melodifestivalen" för att det är tradition liksom. Sedan är det ju underhållande tv också men det är en annan sak. Gud vad jag hatar Lasse Lind, måste bara säga det. Härligt att han inte gick vidare i deltävlingen. Han är så jobbig och skriver halvfåniga texter och låtar. Dessutom stör jag mig på honom som person. Han verkar gillar sig själv jävligt mycket liksom.

Andra generation måste jag ju nästan gilla, musik från min pappas hemtrakter kan jag inte säga nej till. Kul att Otis, som jag gick i samma skola och orkester som, var med i bandet. Konstigt att se honom mima till trumpet när det är saxofon han spelar (han är jätteduktig, tror han går på musikhögskolans musikerlinje). Allt är ju bakgrundsljud och de får bara vara sex  personer på scenen men de kunde väl haft rätt instrument  med i alla fall. Det var väldigt länge sen jag träffade Otis men jag har ett starkt minne från 9:an då han gav mig en röd ros på alla hjärtans dag. Det var bara ett skämt för han skrev på kortet att det var från Jesus (the one and only) men ändå...Det var gulligt.

Kosovoalbanernas ledare har förklarat Kosovo självständigt från Serbien. Det var ju väntat och även om jag har serbiskt ursprung bryr mig verkligen inte alls om det tillhör Serbien eller inte. Jag bryr mig föga om en symbolisk martyrdöd från 1389. Däremot bryr jag mig om att det ska fortsätta vara fred i området. Om jag hade varit regeringschef för ett annat land skulle jag vara väldigt tveksam till att erkänna Kosovo och jag tycker det är synd att det har gått åt det här hållet. Men nu är situationen som den är. Man tycker ju att en kompomiss där båda sidor blir nöjda hade varit det allra bästa. Svårt att få båda sidor nöjda dock...

Överhuvudtaget är nationalstaten ett inte särskilt gammalt påfund och ett språk - ett land är svårt att tillämpa på områden som är så multietniska som Balkan. Det har alltid varit ett område av ständig folkvandring och där olika religioner, språk och etniska grupper har samsats om spelrummen. Språken påverkade varandra så till en grad att lingvister brukar tala om ett Balkanspråkförbund med särskilda balkanska drag. Det är alltså språk som inte alls behöver vara nära släkt (om ens släkt) med varandra men som ändå utvecklat påfallande grammatiska (vad gäller morfologi, syntax och så klart ordförråden) likheter. Det kanske blev lite smalt det där men jag måste ju visa att jag faktiskt läst en hel del inom det här området. Språk på Balkan är nog mitt favoritområde, det är himla intressant.

 Det är så jävla tragiskt att det skulle sluta som det gjorde, att Jugoslavien splittrades. Fan, vad det är trist. Det som var ett så fint land på många sätt (även om det så klart även fanns problem och brister). Jag har faktiskt en nyckelring med Jugoslaviens gamla kommunistiska flagga på. Okej, det är kanske fånigt (eller farligt?) att vara nostalgisk till ett  politiskt styre som jag vet även förtryckte folk men jag kan liksom inte låta bli.  Jag är faktiskt ägare till Titos kokbok också (alltså inte hans egen), en trevlig kokbok med ledarens favoritrecept från möten med olika kända ledare och människor! Jag har inte lagat något från den än (det är en del serbisk husmanskonst som jag ändå känner till sen tidigare) men det skulle vara kul att bjuda nåt från den och säga " att det där åt Tito och John F Kennedy på toppmötet där och där".

Jag var inte på way out west festivalen förra året ,för jag jobbade och hade ingen lust att lägga ut pengar men iår skulle jag väldigt gärna vilja gå. GP rapporterar här att N.E.R.D, Håkan Hellström och José Gonzales är klara. Ingen av dem är några av mina favoritartister även om jag älskade Håkan när jag var 16 (jag såg honom för övrigt på Roskilde 2001 innan han hade blivit folkkär). Isländska Sigur Ros och Iron &Wine kommer också. De sistnämnda har jag aldrig hört men en kompis har sagt att de är bra. Borde kanske kollas upp.

Det kommer ju tillkomma en massa artistbokningar så det kommer säkert komma någon favorit dit. Jag vet inte riktigt vad jag kommer göra i augusti eller hur min ekonomiska situation kommer vara då men det skulle vara väldigt kul att gå på festival igen. Senast var liksom Emmaboda 2002, en inte helt perfekt festivalupplevelse och jag tröttnade på hela grejen. Way out west är ju i stan så man slipper tälteländet. Någon mer som planerar att gå?

Jag har varit på stan i det fina vädret och tittat på kameror. Att det skulle vara så dyrt! Jag gillar verkligen inte att lägga ut pengar även om jag vet att jag har råd, är sjukligt sparsam i vissa lägen. Jag kommer ju förmodligen inte ha någon inkomst under våren i Belgrad, men jag har boende redan och det är ändå billigare än här. Jag vet att det kommer att gå men jag känner ändå inte för att  lägga  ut en massa pengar innan jag åker. Dessutom vet jag inte vilken kamera jag ska köpa, om jag ska satsa på en bra eller billig. Vill inte köpa någon billig skitkamera liksom.

Underbart vårväder ute! Om jag hade haft en kamera hade jag kunnat lägga ut bilder på bloggen, men nu går ju inte det.

Det är en del att fixa inför min flytt nu. Jag känner mig lite osäker på vad dock. Det känns som att jag måste fixa en massa grejer men jag kan inte riktigt komma på vad.

Jag måste köpa en digitalkamera inom en vecka. Frågan är var man kan få tag på en billig och bra sådan. Det är klart att man kan gå till någon av elektronikkedjorna eller i en fotoaffär. Sedan finns naturligtvis internet, där är det kanske billigare men det måste levereras snabbt i så fall, så att jag hinner få det innan jag åker nästa tisdag. Om någon känner till en bra elektronikleverantör på nätet så får ni gärna höra av er. Jag ska kolla själv nu naturligtvis men om någon vill tipsa om något företag eller affär så går det väldigt bra. Eller om det är något särskilt man ska tänka på att titta på vid köp av ny kamera.

Det finns helt  klart fördelar med att bo hemma också. Min mamma skämmer bort mig och jag vet att det bara gäller i en vecka till så det gäller att passa på att uppskatta det. Idag lagade hon värsta goda kycklingen och när hon skulle iväg till affären för att köpa mjölk frågade hon om jag ville ha nåt. Jag skrek "godis" som ett litet barn och fick som jag ville. Så nu smaskar jag på lakris och ska se senaste avsnittet av Lost. Najs.

Olaglig nedladdning är naturligtvis inte något jag får skriva om här (egentligen gillar jag inte att vara olaglig men när nu möjligheten finns så...). Det enda jag kan säga om det är att när det går fort är det underbart och när det går låååååååååångsamt finns det knappt något mer frustrerande. Mitt internet är inte det snabbaste men jag tror inte enbart det beror på det. I alla fall så fick jag tag på förra Lost-avsnittet väldigt snabbt och det var underbart, nästa avsnitt går inte lika fort att ladda hem, tyvärr. Makane  har  ett bra citat  på sin blogg om tv -  "When television is good, nothing is better. When it's bad, nothing is worse".  Så sant, så sant och jag tycker nog nästan man kan applicera det på nedladdning också.

Lost avsnittet var riktigt bra faktiskt. Nu börjar jag känna för den gamla serien igen.

Äntligen har jag en möjlighet att blogga igen. Okej, var ska jag börja? Jag var hos mormor igår som sagt men om det tänker jag nog inte skriva något mer. Sedan blev det utgång och det med en gång. Jag hade ju läst om att Makane skulle till Universal Poplabs spelning på Pustervik och när jag sen hamnade där (det var gratis!) funderade jag över om jag skulle känna igen henne. Och det gjorde jag! Jag överrumplade henne nog lite (tänk er själva om en främling kommer fram och säger "är det du som är makane"- Ja, svarar hon men jag skulle nog själv blitt rätt överrumplad) men jag är stolt över att jag har så bra ansiktsminne. Så nu har vi setts på riktigt! Fast vi ska ju ändå ses på tv-landsträffen på onsdag, hoppas att det kommer fler bekanta från tv-land som har möjlighet att komma!

Efter UB:s spelning (jag får väl erkänna att jag inte direkt är något fan, för mig låter det lite som Depeche Mode och det var länge sen jag gillade deras musik) var vi på en privat förfest för att sen hamna på Lokal. Jag gillar verkligen Lokal. Det var en trevlig kväll även om jag inte direkt var på partyhumör, det kändes lite som att jag sänkte stämningen genom att bara vara där. Men så var det säkert inte.

Jag har helt hamnat på efterkälken när det gäller Lost. Det är nog dags att ta upp det igen. Lost it is , idag.

Ett litet inlägg kan jag väl skriva så här på morgonkvisten nu när jag är uppe i rimlig tid och allt (för andra är kanske det är inte så tidigt men det beror på vad man jämför med...). Jag vet inte riktigt vad jag ska skriva dock. Att jag börjar få lite kalla fötter inför min kommande Belgradvistelse kanske? Inte för att åka dit, det vill jag men för att jag måste ordna nåt att göra om dagarna när jag väl är där. Jag måste ringa  samtal, och jag som hatar det. Shit, det är verkligen en grej jag  måste komma över. Jag kommer aldrig få något jobb eller några chanser i livet om jag inte ens vågar ringa samtal. Jag måste kunna lära mig att ta ett nej men jag är verkligen livrädd för det. Då gör jag hellre ingenting och skjuter upp saker och ting i all evinnerlighet. Men samtidigt vill jag inte sitta hemma och hoppas att någon ska ringa med det där drömerbjudandet  ( och säga, "jag tänkte på dig för du är ju verkligen perfekt för det här jobbet!") för det kommer ju aldrig hända. Jag vet det, men ändå. Fattar ni?, Jag måste ringa samtal.

Ja ja, det där blir säkert bra. Nu måste jag nog börja göra mig i ordning för dagen. Finns risk att jag missar melodifestivalen ikväll men det överlever jag nog. Annars är det bara att se reprisen.

Jag tror inte det här är första gången jag döpte ett inlägg för tralala om jag inte minns fel, men det är svårt att komma på rubriker faktiskt. Jag ville ha något glatt och trallvänligt då förra inlägget var så nedstämt. Jag känner mig lite mer uppåt nu, har kommit över den där grejen som gjorde att jag skämdes (nästan i alla fall) och har gått vidare i livet ( okej det där lät pompöst... men ni fattar vad jag menar).

Imorgon ska jag åka till min mormor över dagen med min moster som ska dit och hälsa på. Det känns konstigt för det är mycket möjligt att det blir sista gången som jag kommer träffa henne. Jag åker ju till Belgrad snart. Känns obeskrivligt konstigt faktiskt. Vad ska jag säga till henne liksom?, hon är ju döende. Min mamma har skrivit hennes memoarer de senaste veckorna. Det var faktiskt delvis på mitt initiativ som vi började intervjua henne. Det är cirka 20 sidor text och väldigt intressant läsning. Min mormor är 93 år och har upplevt en del stora samhällsförändringar. Hon minns första gången hon såg en radio liksom och här sitter jag och bloggar. Ja, vad ska man säga, att tiden går fort?

Det blir nog knappt något bloggande imorgon. Det skulle vara på morgonen i sådana fall. Nu ska jag lyssna på Rilo Kiley och sedan gå och lägga mig. Natti natti!

Jag skäms lite över mig själv just nu. Egentligen är det inget särskilt. Personen som hörde vad jag sa, tänkte säkert inte på det. Men jag skäms verkligen för en grej just nu, men har ingen lust att gå in på det närmre. Vill bara skriva av mig lite så att jag kan gå vidare.  Det är ofta så för mig (inte minst för att jag är en sådan person som pratar (skriver) först och tänker sedan), att jag skäms för dumma ogenomtänkta saker jag säger eller gör. Jag hatar verkligen att skämmas. Man känner sig så jävla liten och värdelös. Hmm, jag vet inte riktigt om jag tänker publicera det här inlägget. Känns  som det blev lite väl självhatande. Det är bara det att jag är så trött på mig själv just nu. Om jag skulle varit en annan person och träffat mig är det tveksamt om jag skulle gilla mig själv. Det är som en textrad i en Tegan and Sara låt "I feel like I wouln't like me if I met me".

Det är intressant det där. ibland känner jag mig som ett geni, men allra oftast känner jag mig som raka motsatsen. Men jag antar att alla känner så vid vissa tillfällen. Jag är dock jävligt trött på den känslan och jag skulle vilja gilla mig själv mer. Nånstans gör jag väl det också men det är samtidigt svårt när jag envisas med att säga och skriva så korkade grejer hela tiden. Varför göra jag så? Varför tänker jag inte innan jag öppnar munnen? Jag fattar inte.

Till er som läser det här inlägget så behöver ni inte kommentera och säga att ni inte alls tycker jag är dum eller att jag säger ogenomtänkta saker. Det är inte därför jag skriver det här utan jag kände bara för att klaga lite på mig själv. Jag vet egentligen att jag inte är direkt dummare än någon annan ( det beror ju förstås på vem man jämför sig med) men jag kände för att vara lite hård mot mig själv en stund.  Om man nu kan känna för en sådan sak.

Hej bloggen! Känns som det var längesen men det var det ju inte egentligen. Har varit med en kompis och fikat och gått en promenad i det vackra (och kalla) vädret. Så nu har jag fått mycket frisk luft vilket jag blir lite trött av, av någon anledning. Fick ett oväntat samtal av min kusin som jag under 10 år inte hade någon kontakt med (lång historia varför och det hade inte med mig att göra öht, utan komplicerade släktfejder). Jag hade mailat honom gällande kontakter i Serbien och vi hade ett långt samtal om serbisk politik bland annat. Han berörde också lite det som familjekonflikten handlade om och nu är det massa tankar som snurrar i skallen. Även om det inte har med mig att göra kan jag inte låta bli att beröras av det och jag vet inte riktigt hur jag ska ställa mig i frågan. Han är dock en sådan person som tycker att man ska ta ställning i allt. Jag är glad att han ringde och vi ska förmodligen ses någon gång i vår i Belgrad. Men samtidigt vet jag inte riktigt hur jag ska tänka när det gäller en del grejer.

Jag har sett ett till avsnitt av Chuck och jag tyckte det var ännu bättre än piloten. Så som svar till Addspirit så tycker jag du ska börja titta.

Jag har under de senaste åren inte velat lyssna så mycket på musik men på sistone har jag fått tillbaks viljan att upptäcka nytt. Så jag tänkte be om tips om bra musik. Skriv en kommentar vettja!

För tillfället lyssnar jag på: Tegan and Sara, Rilo Kiley, Neko Case, The Killers, Pixies

Ganska mycket nordamerikanskt alltså. Men jag kan lyssna på allt möjligt i alla möjliga genrer (har dock aldrig fastnat så mycket för singer/songwriters. Föredrar lite rockigare band). Har någon lyssnat på death cab for cutie och bright eyes? Funderar på att kolla upp det.

Nu har jag sett piloten av NBC-serien Chuck. Serien ska visas på tv3 under våren för den som är intresserad. Genren kan väl beskrivas vara spion-nörd-komedi-action.  Bara det låter kul, tycker jag. Piloten fick mig inte på fall med en gång även om det var underhållande. Jag tyckte det var lite rörigt och hade lite svårt att hänga med i alla svängarna. Jag har dock hört att det ska bli bättre längre fram så jag hoppas på det.  Adam Baldwin från Firefly är med,  det var nyligen jag fick reda på att han var med och det var en av  anledningarna till att jag kollade upp det  här.  Dessutom har han som spelar Masuka i Dexter  en  liten roll också.  Kul så klart. Jag gillar inte riktigt skådisen som spelar systern dock. Jag känner igen  henne från en gammal dålig serie men minns inte vilken. Det är nog dags att besöka IMDB igen för att ta reda på det. 

Klag: Min shift-tangent krånglar och är seg. Gah, irriterande!                  

Det var inte så där jättevarmt ute fast det var sol, men smart som jag är gick jag ut i klänning och med värsta tunna strumpbyxorna. Det var kallt, jag gick rätt långt också så det kändes som att jag tappade känseln i låren. De känns fortfarande rätt stela.  Fast det är så det ska vara på  våren, egentligen är det fortfarande vinter men man klär sig  i alldeles för lite kläder för att man vill att det ska vara vår. Det kan man också räkna som ett vårtecken.

Våra släktingar har åkt nu. Ganska skönt att ha huset för sig själv som vanligt igen. Jag gillar dem men det är bara det att de flesta i min släkt är stoooora besserwissrar som alltid vill tala om för mig hur jag ska göra i livet. Lite påfrestande ibland. Dessvärre är nog jag också en ganska stor besserwisser i vissa lägen.

Asså, vädret här är helt underbart. Jag har precis börjat dagen med en fika (min frukost) i trädgården. Tack vare vårsolen gick det bra att sitta ute. Lite konstigt att det är vår nu bara - i frebruari! Undrar vad som händer med alla blommande växter om det kommer en köldknäpp. Det kan det ju göra i april liksom. Ja ja, men man får passa på och njuta. Med tanke på allt regn och rusk det har varit i "vinter" är det här väldigt välkommet.

När det blir mörkt så ska jag se första avsnittet av Chuck. Ska bli spännande att se vad jag  tycker om det.

Ett tag sov jag alldeles för mycket och nu är det för lite. Jag lade mig halv tolv eller nåt igår och vid fem var jag fortfarande klarvaken. Jag sov visserligen till tio så jag har fått sova lite men jag känner mig verkligen inte utvilad. Det är väl det där att ligga i sängen och se klockan bli mer och mer som är jobbigt. Tänk om jag hade jobbat som bambatant eller brevbärare idag och varit tvungen att gå upp utan sömn! Tur att jag är ledig för tillfället. I somras var jag tvungen att gå hem vid ett tillfälle (från brevbärarjobbet) då jag inte hade sovit på hela natten och var helt darrig, så det gick inte att jobba. Jag förstår inte riktigt varför jag har haft svårt att somna på sistone, för jag har inte oroat mig så mycket som jag brukar. Jag har haft svårt att släppa alla tankar i huvudet bara.

Äntligen har jag tid för data. Våra gäster stannade visst längre än planerat. De är trevliga så klart men samtidigt är det lite påfrestande att ha folk överallt (en sover i mitt tv- och datarum!). Igår när jag skulle göra sallad åt dem så råkade jag använda en stark chili olivolja. Jag fattar inte varför jag tog av den utan att smaka först. Jag hatar förövrigt olivolja utan tog det bara för att jag fått för mig att alla andra älskar det. Salladen blev helt förstörd, den var alldeles för stark och gick knappt att äta. Pinsamt, speciellt som en av gästerna är värsta bra matlagaren. Men jag slängde ihop en sallad till av de grönsaker som fanns kvar, men det kändes ändå jäkligt misslyckat. Jag fattar inte att jag var så dum som slängde på nåt jag knappt visste vad det var.

Jag lyssnar på Rilo Kiley (Under the blacklight- skivan) och det är helt underbart bra. Mitt nya favoritband!

Jag bloggar mycket hellre än städar så här kommer ett inlägg till. Jag har precis tittat klart på Gossip girl,  jag har nu sett alla producerade avsnitt. Det var först mot de sista avsnitten som jag fastnade rejält, nu vill jag verkligen ser mer och det NU! Men det är ju en såpa och det har det där beroendeframkallande i sig. Jag tycker fortfarande att det mest är ett ytligt nöje men ett välproducerat ungdomsdrama säger man väl aldrig nej till.

Nu är det Chuck som kommer här näst. Får se hur mycket tv jag kan se ikväll när vi har gäster. En grej jag har märkt av att titta på tv mycket är att man blir lite asocial. Eller jag kan bli det i alla fall. Varför träffa folk när man kan se ett nytt avsnitt av sin favoritserie liksom.  I somras när jag hade Buffy-maraton på några veckor blev jag faktiskt besviken de få dagar det var fint väder för då kunde jag ju inte stanna inne och titta på Buffy, Spike och de andra. Jag har alltid varit sådan att jag hatar när folk ringer om jag tittar på något program jag vill se. Då kan det hända att jag säger det att "jag ser på tv, jag ringer dig sen".  En del tycker det är otrevligt och det är det kanske men jag vill inte att nåt ska komma emellan mig och mitt favoritprogram. Alla dessa asociala drag kan ju i alla fall ursäktas med att jag är tv-beroende.  Man kanske får besöka anonyma tv-missbrukare en vecker dag, AT, eller vad säger ni?

Egentligen kanske städ-fia låter bättre men jag heter ju Maja så. Jag är i alla fall städ-maja idag. Vi får släktingar på besök ikväll och eftersom mamma kommer hem sent är det jag som har ansvaret för att det ser snyggt ut här hemma.  Jag har precis tvättat skåpsluckorna i köket, jäklar vad grisiga de var. Man kan lika gärna bara måla över det. Eller riktigt så illa var det inte. Men det var så fint i julas kommer jag ihåg och redan nu är det smutsigt. Egentligen borde man tvätta det varje vecka, jag vet, men ingen i min familj är direkt pedant när det kommer till städning. För några år sedan brydde jag mig inte så mycket om hur det ser ut här hemma, men sedan jag fick en egen lägenhet var det helt annorlunda. Man mår mycket bättre om man har det snyggt omkring sig. Så bye,bye bloggen ! Nu ska städ-maja städa badrummet!

Förresten en sak till. Jag såg en tv-intervju med Linda Skugge för ett tag sen. Hon är ju öppet bakterienojig och anser att det är äckligt om man inte tvättar handfatet efter varje gång man tvättat händerna. Hon dammsuger dessutom huset varje dag! Så vad säger ni, gör ni det varje dag för att hålla damm och bakterier borta?

Äntligen har jag kopplat in dvd:n till tv:n här hemma. Det tog visst bara tre veckor innan det blev av. Jag hade hjälp av min granne (vi känner varandra väl, det är ett tvåfamiljshus). Egentligen borde jag väl försökt själv först, det var inte så svårt. Det enda var att scart-sladden var tvungen att vara i ett visst uttag, annars funkade det inte konstigt nog. Jag och min granne hann bli lite osams under tiden också (han är en gammal gubbe som på många sätt gör mig irriterad genom sitt bessewisser-aktiga sätt). Och så har han mage att säga att  jag snabbt blir irriterad när det är han som måste göra saker på sitt sätt. Hmm, nu blev jag nojig. Det är väl ingen som gett honom adressen till min blogg så att han läser det här? Nej, det kan jag inte tänka mig. Nej det kan jag inte. * Försöker övertyga mig själv* Nej, det kan han inte...

Det är lite sjukt att erkänna det men Perez Hilton och jag har ganska lika musiksmak. Jag gillar det mesta av hans tips. Det känns lite pinsamt att erkänna att jag gillar skvaller, eller det är rätt mänskligt att intressera sig vad andra människor har för sig. Jag har bara ströläst lite i hans blogg men han kan vara lite smårolig ibland. Kul att han tipsar om musik i sin blogg också och att han blandar  tipsen mellan högt och lågt. Sånt gillar jag. Dessutom tipsar han om svenska artister när han gillar dem, såsom Robyn (hon verkar slå internationellt nu, kul!), Adam Tensta och I´m from Barcelona.

Jag tänkte på Addspirit som själv sagt att hon är shopaholic när jag hörde det här. Verbz heter artisten och hon är en rappare från England.

Hmm, jag skrev ju sist att jag skulle återkomma om det hänt nåt roligt. Det har väl inte hänt så mycket sen sist, jag har sett ett avsnitt till av Gossip girl och det var underhållande. Men det brukar det å andra sidan alltid vara. Bara två avsnitt kvar nu till strejkuppehållet. Men det ska tydligen bli 9 avsnitt till i april/maj. Jag längtar faktiskt. Jag har å aandra sidan mycket annat att se också, efter GG så blir det nog Chuck. Jag måste se Terminator-filmerna snart så jag kan börja titta på Sarah Connor Cronicles också. Jag behöver min dagliga dos av Summer Glau, damn it! Jag ser henne å andra sidan varje dag för jag är en stolt ägare av en Serenity-plansch. Haha, jag är verkligen en nörd.  Ni har väl sett den alldeles för tidigt nedlagda serien Firefly med efterföljande film Serenity? Om inte så tycker jag ni borde kolla upp det!

Det börjar sjunka in att jag snart ska flytta till Belgrad. Även om jag är nervös så känns det väldigt spännande. Hoppas verkligen att det blir bättre den här gången än sist. När jag bodde där sist var jag så osäker och i början kunde jag knappt prata serbiska (rättare sagt, jag vågade knappt försöka). Det går mycket bättre nu med det.  Det var dessutom första gången ensam  långt borta från min familj och vänner. Nu är jag mer van vid det och det kommer förhoppningsvis inte blir så stor omställning.  Jag lärde inte känna så mycket vänner när jag bodde där sist och det är mest det jag är orolig för - att det kommer bli tråkigt socialt. Men i sådana fall har jag i alla fall mer glädje av internet än vad jag hade sist. Då hade jag bara mailkontakt med folk. Det är en avsevärd skillnad nu, med bloggen och tv-land. Jag kommer förhoppningsvis inte ha tråkigt.

Oj, jag kan inte fatta att jag har internet först nu. Hade lite ärenden i stan och det tog visst större delen av dagen.  Har hämtat mina biljetter till Serbien, wee om två veckor bär det av! Jag hoppas våren kommer tidigt där och att det snabbt blir  grönt och fint. När jag bodde där för tre år sedan var det grönt redan i mars/april. Men här har det knappt varit vinter än, känns skumt ur ett miljöpersoektiv, värme är dock alltid skönt. Idag sken vårsolen över gbg  ett tag också.                  

Hmm, nu vet jag inte vad jag ska skriva mer. Har inget särskilt att berätta. Så jag slutar nog nu och återkommer om det händer nåt roligt. Eller nåt tråkigt, det vet man aldrig.

Hade egentligen tänkt stänga av datorn nu men ett litet sista inlägg kan jag väl skriva. Jag har under flera år varit så trött på musik. Jag har inte upptäckt ny musik och knappt lyssnat på sånt jag gillat tidigare. Tröttheten har väl delvis berott på hur jag har mått men också för att jag fick en överdos av musik genom att gå i musikklass och på musiklinjen. Efter sju år med musik varje dag i skolan blev det till slut bara ångest av det. Jag hatade alla jävla jazznördar i min klass och även om det inte var den musiken jag lyssnade på (eller spelade, jag spelar ju mest klassiskt), smittade det av sig på annan musik också. Jag tröttnade helt enkelt.

Men nu har jag äntligen börjat längta efter att uptäcka ny musik och nya artister. Just nu lyssnar jag på Rilo Kiley (under the blacklight) och det är väldigt bra faktiskt. Jag har många gånger tänkt att jag skulle kolla upp henne men det har inte blivit av. Jag tycker det påminner lite om Neko Case som jag nyligen börjat lyssna på och det är ju inte fel.

Sedan var jag faktiskt inne på perez hiltons skvallerblogg idag. Jag tycker egentligen inte att den är så rolig att läsa men jag hade inget bättre för mig. Han tipsar faktiskt om musik han gillar och fick mig att lyssna på New buffalo, som var väldigt indie men bra! Bra att jag äntligen lärt mig ladda ner också, innan köpte jag bara skivor och det är såpass dyrt att jag inte gjorde det så ofta.

Imorgon ska jag hämta min biljett till Serbien. Yay, det närmar sig och det känns faktiskt spännande. Även om jag är rädd och nervös också, skulle varit konstigt annars förresten. Jag kan inte göra nåt utan att oroa mig i hundra år innan.

Jag måste verkligen köpa mig en digitalkamera innan jag åker. Jag vill ha det! Det är knappast billigare i Belgrad. Men jag känner samtidigt inte för att lägga ut så mycket pengar. Jag kommer förmodligen inte ha någon inkomst på väldigt länge. Men det får gå, det är enkelt att leva billigt i Belgrad. Mat och sånt är jättebilligt och det är ju det viktigaste! Jag kommer i alla fall inte svälta.

Tack vare melodifestivalen har jag nu fått upp ögonen för Björn Gustafsson. Han är jätterolig ju (och söt). Jag har tittat på lite klipp med honom från parlamentet (tack vare addspirit!) nu på you tube. Parlamentet är annars ett program jag slutat titta på för länge sen, tyckte det hade blivit tråkigt. Han är nog den jag ser mest fram emot  i de kommande melodifestivalprogrammen. Men det var kanske  för att han var en av få ljuspunkter under kvällen.

Om ni mot förmodan missade gårdagens deltävling så länkar jag här till hans framträdande.

Min mamma har börjat experimentera med mikromat, först sockerkaka som gräddades på fyra minuter (det såg ut som rymdmat men smakade gott) och nu håller vi på att göra Janssons frestelse i mikron. Det blir spännande att se hur det funkar. I vilket fall som helst har jag börjat röja lite nu och även om det är mycket jobb kvar känns det bra att ha börjat. Okej, det blir mycket tjat om min mamma här i bloggen men hon är den människa jag träffar allra oftast nu när vi är sambos, så det är väl naturligt. I alla fall så fick hon mig att göra någon slags yoga/morgongymnastik imorse för att jag skulle få igång energiflödet i kroppen. Jag var ju som vanligt seg och orkeslös. Det funkade nog för jag blev lite mer energifull men jag har alltid varit så skeptisk till hennes alternativa metoder (tai-chi, meditation och diverse örter och liknande) att jag oftast avfärdar det som flum.  Fysisk aktivitet och träning är naturligtvis bra för kroppen men jag har extremt svårt för att motivera mig själv till att börja träna. Man måste vilja det själv och det vill inte jag. Hade jag varit  överviktig hade jag kanske mer sett poängen med det, men nu är jag inte det.

Jag hade värsta slappdagen igår. Jag gjorde absolut ingenting för jag kände mig helt orkeslös efter att ha sovit dåligt. Det var en tråkig dag, allt var tråkigt. Inte ens melodifestivalen funkade som underhållning, men det kan också berott på att låtarna var ovanligt usla. Förutom Amy Diamond förstås, herregud vilken energi den ungen har. Man blir trött bara av att titta på henne. Jag är inte direkt något energiknippe nuförtiden. Men idag måste jag komma igång och röja bland mina grejer. Jag ska ju åka om två veckor, då måste jag åtminstone veta vad det är jag har har. Alla  mina kläder är osorterade i säckar och jag använder bara det som är överst. Jag måste verkligen sortera i det och slänga det som är gammalt och dåligt. Jag har bara så sjukt svårt att slänga saker, sparar  verkligen på ALLT. 

Det är melodifestivalen ikväll och jag känner mig ovanligt opepp. Jag älskade den här tävlingen när jag var yngre och det är fortfarande så jag känner för ESC. Men den melodifestivalen har blivit för stor för sitt eget bästa och jag tycker faktiskt att det blir för mycket. Kristan Luuk är dock alltid sevärd och det kommer säkert bli underhållande tv. Självklart kommer jag titta men jag ser inte direkt fram emot det. Alla "skandaler" som kommer hända osv, jag tror faktiskt inte jag bryr mig. Dessutom är det ofta så många skitdåliga låtar, ikväll är det E-Type och the Poodles som jag allra minst ser fram emot.

Kommer du titta? Jag trodde väl det....

Jag sov verkligen bajsdåligt inatt. Jag kom inte hem särskilt sent men kunde inte somna. Vid fem var jag fortfarande vaken, Jag hade dessutom bett mamma väcka mig vid tio. Så jag känner mig typ helt död nu, fyra timmars sömn räcker inte för mig. Jag var ute igår men drack inget för jag äter antibiotika för tillfället. Det var väl en helt okej kväll men min kompis var på rätt dåligt humör och spred lite dålig stämning. Vi hade värsta diskussionen om en del grejer och det blev liksom lite hetsk stämning.

Dock så måste jag säga en sak till alla som bor i gbg. Gå aldrig till Rumpanbar! Världens otrevligaste personal. Vi skulle bara gå dit för att en kompis var där på afterwork sen tidigare men då vi gick in först med jackor på (garderobsavgift var det tvång på, 15 kr), fick vi en straffavgift på 10 kronor för att vi hade gått in. En kille ryckte tag i mig och skrek att det blir 25 kronor för dig, han skyllde det på att jag hade en för stor väska (men det hade jag inte). Sedan spände en annan vakt ögonen i oss och frågade hur gamla vi var och vi svarade ärligt att vi var 22. Då sa han att sorry, det är 23 års gräns ikväll, ni får gå ut. Vilken jävla stil, jag ska aldrig gå dit mer! Så gör inte det ni andra heller, otrevlig personal ska man inte uppmuntra. Jag känner verkligen för att ge dem dålig publicitet nu, vad är för jävla namn förresten. Rumpanbar, väldigt ofyndigt. 

Förresten tycker jag det är många ställen kring linné som det är otrevlig personal på.  På Linnéterassen är de också otrevliga. De tycker kanske att vi är för unga eller nåt.  Men vill de inte ha nöjda gäster?, de borde satsa på bra service kan man tycka.

Nu har bokat biljett (inte bara preliminärt). Det är bara 2,5 vecka kvar. Hjälp, hur ska jag hinna med allt jag måste hinna med. Jag har inte ens börjat rensa bland mina nyinflyttade grejer här hemma. Det blir till att göra i helgen. Jag fick betala extra för att kunna boka om hemresedatumet men det var det nog värt. Det är möjligt för mig att veta hur länge jag kommer stanna. Borde slita mig från datorn nu. Vill gärna se ett avsnitt av Gossip girl till först men det får nog vänta. Måste göra mig i ordning för kvällen, jag har bara degat hela dagen. har inte ens gått ut, men vem vill det, i det här gråtrista februarivädret. Och så borde jaga laga mat. Sa något till mamma igår att jag skulle ta ansvar för middagen men jag har inte handlat. Oops, så kan det gå. Nej, nu måste jag sluta. Hej då för idag (troligtvis)!

Ska jag satsa på Gossip girl eller Damages idag?, det är frågan. Gossip girl är mer lättsamt nöje men Damages är verkligen kvalitet. Hmm, svårt val det där. Jag är lite irriterad på mig själv som råkade ladda ner senaste Damages-avsnittet två gånger. Så himla klantigt, därför är det frågan om jag vill se på det. Jag skulle nog vilja börja titta på Chuck snart också. För att inte tala om Sarah Connor Cronicles, men då måste jag se Terminator-filmerna först och det vet jag inte om jag har lust till. Ack, vilka svåra val man har ibland.

Dessutom, varför är det så svårt att kolla vad enkelbiljetter kostar på olika nätsajter för flygbiljetter? Man måste alltid trycka in hemresa fast man inte vet när man ska åka hem. Och öppen returbiljett verkar inte lätt att beställa heller, men det borde det ju vara. Eller är det bara jag som inte vet hur man bäst beställer. Man vill ju inte betala för mycket liksom. Frusterande!

Jag skulle vilja köpa en digitalkamera för det har inte jag. Speciellt när jag är i Belgrad så jag kan sätta in bilder därifrån på bloggen. Det dumma är att min syster har en avlagd (trots allt ganska ny) kamera som hon inte vet var hon lagt! Hon är rätt otrolig alltså, slarva bort en fin kamera. Vi är så himla olika när det gäller pengar, jag är sjukligt sparsam (nej, inte snål direkt, bara för min egen del) och hon förstår aldrig var pengarna tar vägen. Om jag köper en ny så kommer självklart den gamla kameran komma fram.

Jag vill ju på intet sätt skryta men....JAG ÄR GRÄSHOPPAN 2008! För er som inte vet så har tv-land haft en omröstning för årets Mrs och Mr tv-land.  Där röstar man även fram årets gräshoppa som är en utmärkelse för årets nykomling, kan man säga. Man måste ha blivit medlem under 2007. Och den utmärkelsen fick jag! Jippie! Jag är väldigt glad för det faktiskt, för jag är inte van vid att bli vald till nånting. (Makane, du ska veta att jag röstade på dig och jag hade gärna sett dig vinna också!)

Så nu har jag ett helt år framför mig som regerande gräshoppa (jag vet inte riktigt varför det heter gräshoppa, kanske för att det är någon som hoppat fram?) och det känns kul som fan, om jag ska tala klarspråk.

Dessutom. Manusförfattarstrejken verkar nå sitt slut! Äntligen, även om en del seriers framtid ser oviss ut. Men nu är det slut i alla fall. Gossip girl verkar få nya avsnitt senare på våren men Pushing daisies får jag nog vänta ett tag på. Förhoppningsvis kommer Dollhouse snart också, kanske nästa höst?

Denna serbiska sångerska (uttalas tsätsa) är fruktansvärd på många sätt. Hon är väldigt porrig även om det inte syns i det här klippet (det här är en gammal video, nu är hon skönhetsopererad och ser 20 år yngre ut). Hon sjunger sexistiska texter och värst av allt, hon var tidigare gift med krigsförbrytaren Arkan (numera död, han var kriminell också). Jag borde inte gilla henne men jag gör det ändå. För att det är så mycket serbiska landsbygden för mig, det behöver inte just vara Ceca men låtar som den här hör man överallt på många håll på Balkan. Man förs in i rätt sorts stämning direkt.

Jag håller på och bli rätt pepp för min flytt nu, det ska bli kul att åka dit! I Belgrad spelar man dock inte sån här musik som för urbana västsinnade stadsbor står för nationalistiskt skräp. Och det är det väl också. Men jag känner så mycket folk som lyssnar på det här och jag tycker själv att musiken har sin charm, även om det är banalt. Lyssna själva och se vad ni tycker. Och kan man gilla musik/artister som står för nåt man ogillar? Det är frågan det.

Ceca - Ja jos spavam u tvojoj majici

Titeln betyder för övrigt, jag sover fortfarande i din t-shirt.

När man har tråkigt är Youtube en bra vän i nöden. Jag tänkte länka till Jugoslaviens bidrag i ESC 1990. Varför inte?, det är ju schlagerdags här i Sverige så. Jag vara bara 5 och ett halvt år när det här gick i tv men jag minns det mycket väl. Jag tror faktiskt att den här låten gick som nummer ett (det var det året Carola vann, ni vet). Låten är inte så bra men kläderna är verkligen underbara på ett kitsch-sätt. Jag gillar kitsch, att se på alltså, det är inget jag klär mig i. Det roliga är att jag tyckte det var skitsnyggt när jag var liten. Hehe, men barn har väl egentligen ingen smak. Det var första gången jag såg det här klippet sedan jag var liten. Då såg jag det desto mer, vi spelade alltid in ESC och jag och min syster tittade på det om och om igen. Jag hade visst inget liv på den tiden heller. Haha

Brazil

Jag har preliminärbokat biljett till Belgrad den 26/2. Det blir dyrare om jag inte beställer tur och retur men det verkar inte gå att köpa öppen returbiljett och jag vet ju inte när jag ska hem. Får se hur det blir med den saken. Det känns bra att ha något bestämt nu alla fall, pappa ska dit veckan efter, vilket är bra. Då kan han hjälpa mig med olika praktiska saker där, som att ordna med (snabbt) bredband till lägenheten. Det kommer jag minst sagt vara beroende av.  Sedan vad jag ska göra där får väl ordna sig på nåt sätt. Jag har mailat till min kusin nu i alla fall som förhoppningsvis kan hänvisa mig till några av sina kontakter.  Jag har ju bott där förut så det är praktiskt taget mitt andra hem. Det är rätt sjukt hur seg jag har varit med att planera inför det här. Egentligen skulle jag väl sökt volonärjobb för flera månader sen. Nu kommer jag höra av mig och säga "Tjena, jag är en svensk tjej som kan tänkas hjälpa till gratis, vill ni ha mig? Jag kan börja imorgon!". Frågan är hur det kommer låta eller hur reaktionerna blir på det. Ja ja, det oooooooooooooordnar sig nog. (man kan behöva upprepa sånt för att man ska förstå det själv).

Firefox mozilla funkar väldigt bra, tycker jag. Det går snabbare och hittills har det inte varit några pop-ups men det kanske bara är en slump? Jag har fått för mig att Firefox är bättre mot reklam. Inte mig emot i sådana fall.

Jag har gått över till Mozilla Firefox. Jag vet inte riktigt vad fördelarna är än annat att det verkar gå fortare än Explorer. Men jag hoppas att jag ska märka positiv skillnad. Dock så gick det inte att kolla statistik på blogg.se utan att behöva installera Adobe flash eller nåt sånt och av någon anledning misslyckades det så jag gick in på IE igen och då funkade det utmärkt.

Jag råkade ladda ner samma avsnitt av Damages två gånger.  Jag hade slängt det innan och hade dålig koll på vilka avsnitt jag redan sett. Sjukt irriterande för det tog rätt lång tid att ladda ner (ibland går det fort att ladda ner, ibland tar det mördande lång tid). Jag behöver snabbare och mer tillförlitligt internet!!!! I alla fall så blev jag så arg på mig själv att jag tvingade mig själv att se avsnittet en gång till som straff.  Kanske inte så mycket till straff, det är en underhållande serie men jag hade inget behov av en repris. 

Jag såg en engelsk film igår. Trångt i kistan (death at a funeral) och den var riktigt rolig. Som en ganska mörk fars. Alan Tudyk från Firefly var med och spelade engelsman, lite konstigt att höra honom i den dialekten men jag tyckte han klarade sig rätt bra. 

Slutligen till sista punkten i min rubrik. Jag sov dåligt inatt och mina ögon är svullna, dessutom har mina ögoneksem kommit tillbaka. Jag har inte haft det på flera år och nu vågar jag inte använda den salva som hjälper då jag använder en annan medicin just nu mot acne. Det kan knappast vara en slump att eksemen kommer tillbaka samtidigt som jag behandlar mina finnar. Jag borde kanske ringa hudläkaren och fråga hur jag ska göra. I vilket fall som helst så känner jag mig jävligt ful just nu. Gah, det suger att ha hudproblem. Jag hoppas verkligen att medicinen ska hjälpa mot finnarna för jag är jävligt trött på att ha ungdomsfinnar vid 22. Dessvärre har jag anlag för detta. På bilden till höger syns det inte för där är jag sminkad och det är inte direkt närbild men jag har en del finnar. Jag ser dock inte ut som Mikael Tornving måste ha gjort när han var ung. Det är inte så att jag har finnar i hela ansiktet, förmodligen är det inte ens ärrbildande men det är ändå mer än vad som är friskt eller vad man ska säga.

Heh, vad kul min blogg vara just nu. Ja ja, man inte vara underhållande jämt. Ibland måste man få klaga lite också.

Igår skrev jag fem inlägg och idag har jag inte skrivit ett enda. Men jag har inte direkt haft nåt att säga, jag tycker dock det är så tråkigt att vara tyst så jag skriver ändå. Jag har en ganska jobbig huvudvärk och hoppas verkligen inte att det är början till influensan som går nu. Huanamej, jag har haft influensa vid två fillfällen och det är hemskt. Fryser gör jag också men det gör jag å andra sidan nästan jämt. Ska trösta mig med lite Damages (en fantastiskt bra tv-serie som jag rekommenderar) och helst skulle jag vilja ha godis till men det är frågan om jag orkar ge mig ut i det här tråkiga vädret för att köpa nåt. Får se hur det blir med den saken.

Bebisen skriker på övervåningen. Han hade tydligen knappt sovit inatt utan bara skrikit. Tur att jag sover så djupt för jag hörde inget trots att jag sov i rummet intill.

Jag skulle egentligen inte skriva mer idag men så såg jag Markovics senaste video på you tube och kände att jag var tvungen att länka till den här.  Låten är inte bara en solklar hit utan videon är rätt rolig också. Kul att de körde med gympa-temat. Haha, men vad jag minns så var åtminstone tre av medlemmarna knappt deltagande på gympan i skolan. Men jag ska inte säga nåt, gympa var mitt absoluta hatämne, jag hade visst jämt mens på den tiden. Tur att dåligt betyg i det inte kunde sänka medlet, ett av de bästa beslut som politiker tagit om betyg i skolan någonsin.
 
Markovic - makebeliever

Tänkte att jag skriver en lista över vilka tv-serie jag planerar att kolla upp i vår. Just nu är det bara Gossip girl och Damages som gäller på internetkanalen. Supernatural, House och Califronication kan jag se på tv i ett antal veckor till. Sedan när jag har mycket snabbare internet så tänkte jag kolla upp dessa serier:
1. Chuck. Verkar väldigt lovande, både drama och komedi och med en nörd (om jag fattat det rätt) med så det kan nog inte bli fel.
2. Battlestar galactica. Bara namnet får mig att vilja se det av någon anledning. Men jag tror att det ska vara rätt bra sci-fi så det ska i alla fall kollas upp. 
3. The Sarah Connor cronicles. Summer Glau från Firefly är med. Det är en tv-serie av Terminator-filmerna men ska tydligen vara bättre än filmerna som var mer action, eller? Jag har inte sett nån av filmerna, eller serien för den delen. 
4. Torchwood. En slags spin-off på Doctor Who och James Marsters ska vara med i säsong två och prata med brittisk accent. Det får jag ju bara inte missa.
5. Carnivále. En otroligt välgjord nedlagd serie från HBO som tydligen ska vara fantasiskt bra.

Var det inte fler? Twin Peaks har jag fortfarande inte sett, sedan kanske jag skulle fortsätta med Mad Men som jag redan påbörjat. Big Love har jag tänkt börja titta på också. Om strejken slutar snart är det fler serier som kommer komma på tal. Allra mest längtar jag efter Joss Whedons kommande (dessvärre på Fox, det är bara att be till gud att de inte lägger ner det efter bara några avsnitt) Dollhouse med Eliza Dushku i huvudrollen.

Är det fler tv-serier jag borde kolla upp, gamla som nya? Ge gärna tips!

Min grannes barnbarn är på besök i två dagar (jag bor i ett tvåfamiljshus så vi är typ som släkt), en 5 månaders bebis som är sååååååååå söt. Det är inte varje dag man får hålla i en sån sötis. Gud, nu är det nästan så att jag börjar skriva på bebisspråk också. Haha. Det är lustigt vad enkla saker bli underhållande i närheten av bebisar. Jag har just spenderat de senaste 20 minuterna av att se honom äta gröt (läs: gröt överallt med andra ord) och jag tyckte det var jättefascinerande!

Jag testade mig i en sån där undersökning som finns på olika bloggar nu och fick 81 %. Ganska högt ändå men jag hade kunnat få lägre för jag överdrev nog svaren lite (jag överdriver alltid i undersökningar, därför ska man ta dem med en nypa salt). Jag har bloggat i ett antal veckor nu och det har verkligen blivit en del av livet. Det är roligt med en offentlig dagbok för man får lite respons för det man skriver och man skriver inte bara för sin egen skull som det blir när man skriver dagbok. Och så kan man testa att skriva om en massa olika saker i olika stilar vilket är kul. Än så länge känner jag mig rätt ny på det här och har inte helt kommit fram till vilken slags blogg jag vill ha, hur pass ärlig jag ska vara osv. Ibland kan jag känner mig helt tom på ämnen och ibland finns det hur mycket som helst att skriva om. I och med att det bygger på mitt eget liv kan det växla rätt mycket, just nu är kanske inte mitt liv så där jätteintressant vilket gör det svårare för mig att komma på bra saker att ta upp i bloggen.   

Jag hade en så störd dröm inatt. I den var Pamela Anderson (ni vet hon från Baywatch) min okända moster! Det visade sig att hon hade svenskt ursprung och hade flytt till USA som 16 -åring för att jobba som strippa (för att sedan bli naken trapets-akrobat - eh... störd dröm som sagt). Och detta skulle alltså varit min mammas syster! I drömmen visste alla om att Pamela Anderson var vår släktning men det var inget man talade om. Jag frågade min mamma hur min kristna mormor hade reagerat när hon stack för att bli strippa och tydligen hade mormor skickat en präst till USA. Det konstigaste med den här drömmen var att de första minuterna efter att jag vaknat var jag osäker på om det var en dröm eller inte. Jag tänkte att jag måste ringa mamma och fråga om jag har en okänd, känd moster. Sedan efter en stund när jag vaknat ordentligt insåg jag på riktigt att det var en dröm.

Jag vet inte om jag ens vill försöka tolka den här drömmen.

Jag fryser så. *huttrar* Det här gamla huset är så jäkla kallt. Det spelar ingen roll om jag tar på mig skitmycket kläder (jag sover t o m med raggsockar). I'm still cold. Värst är det så klart om fingrarna så jag drar mig faktiskt lite för att skriva. Läsa blir jag också kall av. Grejen är att mamma och jag är väldigt olika när det gäller temperatur och hon tycker snabbt att det blir för varmt om man sätter upp värmen. Huset är dock kallt i sig så det är hon som dragit vinstlotten. Jag funderar faktiskt på att dricka lite sprit för att få upp värmen. Herregud, vad är detta, Sibirien?, där man dricker vodka för att hålla sig varm.

Jag skulle aldrig klara av att bo i Norrland eller någon annanstans där i norr. Jag har i och för sig träffat på norrlänningar i Gbg som hävdar att det känns kallare här för att det är mer fuktigt och blåsigt. Men jag svårt att tänka mig att det stämmer. Hellre noll-gradigt och regn än 30 minusgrader och sol.  Faktiskt så tycker jag det.    

Som sagt, det här med att komma på rubriker kan vara en pain in the ass....

Idag har faktiskt ryckt upp mig lite i mitt dagdrivande tillstånd. Gick upp i rimlig tid och åkte in till stan där jag gjorde några ärenden och fikade med en kompis. Jag har dessutom börjat lite med att röja bland mina saker. Så sanna mina ord, jag är på väg  mot att uppfylla min att göra lista. Eller ja, jag har börjat i alla fall. Vissa grejer känns jobbigare än andra att påbörja. Som att förbereda mig för Belgrad och ringa samtal jag inte vill ringa. Jag drar mig verkligen för det, hatar att ringa folk och be dem om hjälp. I värsta fall beställer jag bara en biljett och så får det blir som det blir. Nåt ska jag väl kunna hitta på. Eller så blir det bara att jag byter miljö, jag blir dagdrivare i Belgrad istället för i Göteborg. Men det låter i alla fall mer exotiskt med Belgrad även om det enda jag kommer jag göra där är att vara ute på internet.

Jag har visst blivit utmanad av Makane i sin blogg om att berätta 7 sanningar om mig själv. Så här kommer det, hade naturligtvis kunnat skriva om helt andra saker också. Samtidigt var det faktiskt riktigt svårt att komma på något bra att säga. Det beror också på hur pass ärlig jag ska vara också... 

1. Jag kan vara extremt lat när det gäller hushållssysslor. Jag diskar ofta inte på flera dar och när det inte finns några rena tallrikar längre kan jag be någon annan (läs mamma eller pappa) att diska åt mig.  Jag kan låta saker mögla i kylskåpet och sen kan jag inte med att slänga det utan måste be mamma göra det.

2. Jag är en otroligt känslig människa. Om jag är gråtfärdig kan jag inte kontrollera det och kan då gråta ordentligt (alltså värsta bölandet) offentligt. Det hände ända upp i gymnasiet.... Jag hatade det så klart (jag gjorde ju bort mig) men är jag ledsen eller upprörd för nåt så kan jag verkligen inte tränga bort det. I och för sig har jag märkt att det oftast händer när jag har pms...
 
3. Jag har kort stubin och kan snabbt bli skitarg. Dessutom är jag faktiskt ganska långsint. Men det är inte för alla människor jag visar detta utan det gäller mest min familj. Om jag är på dåligt humör har jag extremt svårt att dölja detta utan det märks tydligt när jag är sur.  

4. Jag tror alltid det värsta om allt. Tänk om- scenarion är förmodligen mina vanligaste tankar. Katastroftankar är nåt jag ägnar mig mycket åt också. Jag tror att det mesta kommer gå åt helvete, även när det gäller småproblem. 

5. Jag är rätt opretantiös. När jag var yngre försökte jag kanske vara lite pretto och titta på konstnärliga filmer och liknande. Men numera är jag öppen med att jag gillar tuggummi-pop från 90-talet, konståkning och Eurovision song contest.  

6. Jag är tv-beroende. Det har jag i princip alltid varit, har alltid fastnat vid tv:n och följt serier slaviskt. Sedan jag upptäckte tv-land.se har det hela blivit mer seriöst ( inte minst var det underbart att upptäcka att jag inte var ensam om detta intresse). Mina högst älskade ägodelar är så klart mina dvd-boxar (bl a Buffy, Veronica mars och Angel). 

7. Jag har dåligt tålamod. När datorn krånglar eller liknande vet jag inte till mig av frustration. Jag hatar när det går onödigt långsamt och svär som bara den när det händer (oftast skriker jag också eller halvgråter så frustrerad blir jag)

Okej, då har jag antagit utmaningen. Egentligen skulle man visst utmana sju nya vänner också men jag känner nästan ingen som bloggar så jag struntar nog i det.  

Gah, mitt internet krånglar. Finns det nåt mer irriterande? Om det här inlägget blir publicerat får jag väl se det som en seger. Anslutningen till bredbandet verkar det inte vara nåt fel på utan det måste ha med datorn att göra. Men vad är det i så fall som är fel, har jag gjort nåt konstigt.? Det är ändå en ganska ny dator så jag vill att allt ska gå som smort. Efter att min förra dator kraschade utan förvarning (hur kunde den med!!!) har jag blivit extra orolig för att det ska hända igen. Det kostar trots allt rätt mycket att köpa en ny eller reparera. Dessutom gillar jag inte slit och släng samhället, jag vill att saker ska hålla länge!

Edit: Jag håller på att bli GALEN! Ena stunden funkar det utmärkt för att sen krångla. Jag orkar inte med det.  

Gud, jag har rätt tråkigt nu alltså. Men jag kommer mig ändå inte för att göra något, eller snarare kontakta någon. Jag är så seg och tar hundra år på mig att komma igång om dagarna. Jag sover alldeles för mycket och när jag väl går upp kan jag ändå inte vakna. Det är inte det att det inte finns saker som jag borde göra för det finns en fullproppad lista på sådant. Men jag är bra på att skjuta upp saker och det finns alltid nåt på internet eller tv:n som distraherar mig och får mig att slösa bort ännu en dag på oväsentligheter. Fuck it, jag skriver en lista på saker jag behöver ta tag i. Eftersom det bli publicerat här i bloggen är det officiellt något jag måste följa. Listan börjar gälla imorgon, lite måste jag väl ändå få skjuta upp? 

Att göra i februari 2008.
1. Röja bland alla mina inflyttade grejer (det är totalt kaos här hemma), rensa bort saker jag inte vill använda och skänka det till Myrorna eller Emmaus. 
2. Måla om i mitt flickrum (det är mörkblått, nåt jag tyckte var snyggt när jag var 16 men inte längre).
3. Kontakta min kusin som jag inte känner för att fråga om han har några lämpliga jobbkontakter i Serbien.
4. Kolla upp volontärarbete i Serbien. 
5. Kolla upp stipendier för utlandsvistelser. 
6. Boka biljett till Serbien och komma iväg så jag inte fastnar här som en stor deg. 
7. Börja läsa skönlitteratur igen och faktiskt läsa ut böcker. Jag behöver förbättra mitt ordförråd.
8. Se till att dvd:n och videon till tv:n här hemma blir installerade samt ändra inställningarna för digitalboxen (digitalövergången suger!).

Så nu har jag skrivit en lista, det känns redan bättre. Åtta punkter ska jag väl klara, jag slipper ju plugga i alla fall. Det kanske inte ser ut att vara så mycket att fixa men jag är en sådan person som tycker att alla småproblem är jättejobbiga och jag hatar verkligen att behöva att ta tag i saker. Vill helst att mamma ska ta hand om allt men hon anser visst att jag är vuxen nuförtiden. Körkortet skulle jag också börja tänka på. Men wtf, nåt man man väl kunna skjuta upp på framtiden?   

Ännu en film på filmfestivalen avklarad. Denna film med Ryan Gosling i huvudrollen var riktigt bra. Rolig och lite ledsam också. Det handlade om den asociala, märkliga Lars som skaffar sig en sexdocka till flickvän, övertygad om att hon är hans riktiga flickvän. Han får diagnosen  delusion men vad heter det nu igen på svenska? Jag vet precis vad det är men jag kan omöjligt komma på vad det heter.

Vädret verkar vara lite bättre idag. Jag kanske ska ge mig ut och titta på havet eller nåt. Sedan har jag ju premiären av nya säsongen av Lost kvar också. Det blir spännande men jag minns inte så mycket av s3 och borde egentligen tittat på något sånt där sammanfattningsprogram innan. Nåväl, man brukar ju inte fatta så mycket av den serien ändå. Jag undrar just om de kommer få ihop alla lösa trådar i slutet, men är tveksam till det. Det kanske slutar med att allt var en dröm i Dallas-stil,  fast då skulle jag bli rejält besviken. Egentligen är jag måttligt förtjust i Lost just av den anledningen att inget hänger ihop, eller rättare sagt att allt hänger ihop på nåt konstigt sätt. Men gruvligt spännande brukar det vara och det är väl gott så.  

Jag är visst lite nostalgisk och hittade fram lite videor från min barndom. Det är alla jugoslaviska artister som deltagit i Eurovision song contest 1989/90. Det är möjligt att det inte är mer än bara simpel schlager men jag älskar det. När jag var liten lyssnade jag och min syster sönder kassetterna med de här banden. Videon till moj mali je opasan är rena humorn. Riva vann förresten hela eurovisionsschlagerfestivalen 1989!

Tajci - moj mali je opasan


Tajci - Hajde da ludujemo

Tajci - Dvije zvjezdice

Riva - Rock me

Asså, det här ovädret är verkligen inte kul. Igår höll jag på att flyga bort av vinden. På allvar alltså, jag hade ett paraply som drog med mig flera meter även om det kanske är en överdrift att säga att jag flög. Mössan åkte i samma veva ner över ansiktet så att jag inte såg nånting. Och jag var tvungen att gå baklänges en bit för att öht komma fram. Jag har precis tvättat håret och frågan är om det är någon mening att föna det. Mitt hår kommer se ut som en gammal blöt hunds päls i alla fall.

Denna underbara film såg jag igår på filmfestivalen. Det är en musikal med enbart Beatles-musik. Se den om ni har möjlighet för den är fantastiskt bra. Det är en kärlekshistoria i grunden men politiska händelser under 60-talet har också en stor betydelse. Många små detaljer och referensr  till Beatles var också en viktig faktor i att göra denna film så bra. Vad som var imponerande var dels musiknumrerna som var fantastiska men framförallt hur man lyckas inkorporera Beatles texter till att berätta en historia. Riktigt bra gjort var det och rent visuellt är filmen görsnygg. Jim Sturgess i den manliga huvudrollen sjöng fantasiskt bra liksom många andra. Julia Taymor (regissören) var på plats efter visningen och berättade om filmen. Rätt coolt att se henne på riktigt. Hon är ju en kändis liksom. Nä, jag skämtar bara men jag kommer i faktiskt ihåg henne när hon var med på Oprah i USA inför premiären av Frida. Hon är tydligen kompis med Salma Hayek och Bono och det är ändå rätt häftigt. Jag blir ganska lätt starstruck.

Jag kan verkligen rekommendera denna film. Tillsammans med franska Love songs är detta det bästa jag sett på festivalen iår. Across the universe har svensk distribution men jag vet inte när den har premiär.