tvtillfrukost

Jag skäms lite över mig själv just nu. Egentligen är det inget särskilt. Personen som hörde vad jag sa, tänkte säkert inte på det. Men jag skäms verkligen för en grej just nu, men har ingen lust att gå in på det närmre. Vill bara skriva av mig lite så att jag kan gå vidare.  Det är ofta så för mig (inte minst för att jag är en sådan person som pratar (skriver) först och tänker sedan), att jag skäms för dumma ogenomtänkta saker jag säger eller gör. Jag hatar verkligen att skämmas. Man känner sig så jävla liten och värdelös. Hmm, jag vet inte riktigt om jag tänker publicera det här inlägget. Känns  som det blev lite väl självhatande. Det är bara det att jag är så trött på mig själv just nu. Om jag skulle varit en annan person och träffat mig är det tveksamt om jag skulle gilla mig själv. Det är som en textrad i en Tegan and Sara låt "I feel like I wouln't like me if I met me".

Det är intressant det där. ibland känner jag mig som ett geni, men allra oftast känner jag mig som raka motsatsen. Men jag antar att alla känner så vid vissa tillfällen. Jag är dock jävligt trött på den känslan och jag skulle vilja gilla mig själv mer. Nånstans gör jag väl det också men det är samtidigt svårt när jag envisas med att säga och skriva så korkade grejer hela tiden. Varför göra jag så? Varför tänker jag inte innan jag öppnar munnen? Jag fattar inte.

Till er som läser det här inlägget så behöver ni inte kommentera och säga att ni inte alls tycker jag är dum eller att jag säger ogenomtänkta saker. Det är inte därför jag skriver det här utan jag kände bara för att klaga lite på mig själv. Jag vet egentligen att jag inte är direkt dummare än någon annan ( det beror ju förstås på vem man jämför sig med) men jag kände för att vara lite hård mot mig själv en stund.  Om man nu kan känna för en sådan sak.