tvtillfrukost

Jag har haft en riktigt jobbig natt. Jag började känna av huvudvärken redan innan jag somnade men sen så vaknade jag kl 4 av att jag hade fruktansvärt ont i huvudet. Jag fick så klart värsta dödsångesten och var rädd att jag fått hjärnhinneinflammation. Men jag hade ju ingen feber och hjärnhinneinflammation ska tydligen framförallt kännas i nacken. Alltså var migrän det troligaste alternativet, jag har läst på en del om det och det är förmodligen det jag har haft. Jag ringde mamma vid femtiden och hon fick mig att ta värktablett (jag var så uppe i varv och olycklighet att jag inte kunde tänka klart) och det hjälpte faktiskt även om det fortsatte göra ont. Jag har sovit en del och först nu på eftermiddagen börjar jag känna mig normal igen.  Shit, jag har haft spänningshuvudväk i massor i mitt liv men jämfört med det jag kände inatt var det ingenting. Fy, jag hoppas verkligen inte att det kommer tillbaka. Jag började tänka en del på livet också, som jag alltid gör när jag mår fysiskt dåligt. Jag insåg hur oviktiga alla småsaker är och att det enda viktiga i livet är att jag och mina nära och kära lever och mår bra. Det är det enda viktiga! Typiskt att man måste må skitdåligt för att inse det.